Inte överens med sambo

Jo det är så att min stora tjej (nästan 17 år)bor i ett rum på nedervåningen som saknar installerad värme. Så hon måste värma upp det med ett portabelt element.

Rummet är ganska litet och har ingen garderob så hon har en klädställning och en byrå till sina saker, samt ett skrivbord. På fritiden har hon gärna med sig kompisar och hänger med på sitt rum.

Hans största grabb (snart 18) har det största rummet och har typ tre skrivbord med dator och flera skärmar mm. Han spelar non stop och har sällan kompisar med sig hem.

Till saken hör också att han skulle pluggat utomstädes till hösten så min sambo hade ensam beslutat att han yngre son skulle få överta dennes rum. Fast nu har han deklarerat att han ska ta ett sabbatsår och fortsätta att bo hemma.

Min dotter tycker det känns orättvist att han ska ha det stora rummet och hon ser hellre att hans bror får det och den äldre får det mindre. Det kan hon absolut köpa.

Till saken hör också att min sambo vill att barnen håller sig på sina rum så att han slipper bli störd av tv apparater o dyl. Då blir det svårt att ta hem kompisar i ett litet rum.

Men det är säkert korrekt att de som bott i huset från barnsben ska inte behöva byta rum, det kan så klart bli en otrygg tillvaro för dem ????

Tack för svar ????

(Det ska inte vara en massa frågetecken i slutet på mitt senaste inlägg)

Jag betalar hyra till honom.

Nej tyvärr så finns det inga andra rum, det som han har är det som är det största. Min sambo vill inte sitta i sovrummet utan han tycker att barnen ska vara på sina rum så han kan få lugn och ro.

Det är bara att acceptera att han inte vill byta rum.

Tack igen för tips och råd, ibland är det inte helt lätt att veta vad som är rätt på egen hand.

Jag vet att det råder delade meningar om allt det här men jag kan ju bara se det med mina och mina barns ögon.

Det rummet som min utflyttade 18-åring hade var inget riktigt rum, det är ett öppet loft med väldigt lågt till tak och man får bara plats med en säng och det finns ingen dörr att stänga.

Anledningen att min tjej kan tänka sig att den yngre får det ?bästa? rummet är att hon ?vet? så väl att hon aldrig kommer att få det pga den som har rummet nu och pga min sambo. Däremot så kan lillebror kanske få rummet eftersom de är riktiga syskon och att då kanske pappa måste ge sig in i diskussionen.Det är ju ändå de som äger huset. Han kör sitt race fullständigt och deras pappa säger att barnen får byta sinsemellan OM de kommer överens.

Saken är den att inget av barnen i huset, vare sig mina eller hans barn är speciellt känsliga så att vi skulle gå in och ta deras rum är bullshit.

Och handlar allt då bara om hans barn.. än mina barn då som måste tassa på tå för att göra hyresvärdarna i plural nöjda?

Man är väl naiv som tror att allt går att lösa med kärlek och ömsesidig respekt men det lutar alltmer åt att vi flyttar härifrån eftersom det mesta bygger på att vi är mer hyresgäster än sambos och visst försökte jag övertala honom till att vi skulle skaffa ett helt nytt boende för ALLAS bästa för att sätta nya rutiner mm. Men han månar ju så om sitt hus och vill prompt behålla det. Så jag gav mig.

Och jag vill inte trampa någon av er på tårna för visst är det barn vi pratar om men har vi inte också att ansvar att lära dem att livet går ut på att prata med varandra, diskutera och kanske ibland dela på saker och ting så att det blir rättvist, det börjar ju med uppfostran.