LejonSa skrev 2018-03-06 14:10:04 följande:
Pappan har varit fl en hel del redan. Sonen började inte på fsk förrän han fyllt 2 år. Så vi har turats om att vara hemma med honom. Dessutom jobbar pappan väldigt flexibelt. Kan vara hemma redan kl 14-15. Men just nu med flytt och renoveringarna så upptar det hans tid efter jobbets. Och det måste det få göra. Det handlar om någon vecka till.
Hinner med sonen gör vi. Men inte på en nivå det var innan! Tycker mig känna av en underton i ditt inlägg som antyder att vi skulle åtsidosätta sonen. Kan ha fel om den antydan absolut men det är hursomhelst inte fallet. Vår son har varit igenom alldeles för mkt för sina 2 år varför vi också valt att vara hemma lämgre med honom. Han är trygg. Men han är också extremt van vid att vara med mig och pappa hela tiden utan konkurrens från någon. Och pga hans start så har han inte heller fått chansen att vänja sig så mkt vid andra barn och vuxna. Då vi aldrig lämnat ifrån oss honom mer än ett par timmar.
Han har reagerat kraftigt på sitt syskon. O det får han göra. Att det sker i en ålder som är jobbig redan och att jag då känner att jag emellanåt inte vet vad jag ska göra med hans tristess innebär inte att vi inte har tid för honom!
Förlåt om du tog det som ett påhopp. Jag menade bara att det är alldeles självklart att när man får en ny bebis så måste man ägna tid åt den och äldre syskon får stå tillbaka. Det går inte på annat sätt, vi har bara en viss tid. Det är verkligheten, men fortfarande lika svårt för små barn att förhålla sig till. Då kan det ju vara bra om den andra föräldern finns där lite extra. I synnerhet om han nu dessutom är upptagen på fritiden med flytten - sin ju också är en grej som måste få ta den tid det tar. Vi mammor (och pappor) behöver inte klara allt själv! Det var bara mitt råd.