IVF 2018

Jag hoppar också in här då vi gjorde vårt andra IVF-försök i maj/juni som tyvärr slutade i missfall i v 5.

Mitt största huvudbry är att vi får ut många ägg som börjar dela sig men de klarar aldrig långtidsodling så de kan frysas. Läste precis mina anteckningar och vid första försöket så fick vi ut 10 ägg och 7 delade sig och vi fick ett till frysen som inte klarade upptiningen. Det var med Gonal-F. Senast testade vi Menopur och då fick vi 17 äggblåsor, 14 ägg och 9 som delade sig. Jag fick tillbaka ett och resten skulle långtidsodlas men inget klarade sig.

Hej. Då har vi ungefär samma problem. Tråkigt! Hoppas det går bra vid nästa försök. När ska du göra den och vart någonstans behandlas ni?

Vi går via Landstinget på US i Linköping. Nu har de stängt i 2 v men sen ska de ha konferens om vad de tycker vårt nästa steg ska bli. Mensen har inte kommit än efter missfallet heller så vi får se om de hunnit prata ihop sig när den kommer annars måste vi vänta en månad till. Om de inte beslutar något annat som skjuter på det vill säga. Annars borde det bli i augusti eller september. Förutom det här med äggen så har slemhinnan varit väldigt strulig att få upp till ok nivå (7 mm). Har max kommit upp i 6,3 men nu senast när jag blev gravid tog jag Fytoöstrogen och Aloe Vera och då blev den 9! Jag slutade till ÄP så nu grämer jag mig över att jag förmodligen borde tagit längre. Hur ser planen ut för er?

Håller tummarna för att Menopur fungerar bättre för er. Jag sitter just nu och funderar på att göra ett mensblodstest via ivfserum för att se att jag inte har några gömda baciller som inte har hittats. 300 EUR kan det absolut vara värt med tanke på vad man lagt ut på läkemedel.

Jaha! Aldrig hört talas om. Har du läst någonstans om detta? Är det du själv som tar det initiativet eller har läkarna rekommenderat dig detta?

300 EUR!? Fy vad dyrt. Men ja, vad gör man inte för att få ett eget barn, eller åtminstone veta anledningen till varför man eventuellt inte kan få ett.

Processen är ju väldigt psykiskt påfrestande. Hur länge har du och sambon försökt innan ni vände er till fertilitetsklinik, och om man kan fråga, hur gamla är ni?

[quote=78894443][quote-nick]Humlan0 skrev 2018-07-19 15:40:46 följande:[/quote-nick]Vi hade försökt i nästan 3,5 år. Då hade vi visserligen haft perioder när vi sagt att vi inte ska bry oss för det är ju då vissa säger att det händer. Från början så litade jag blint på vården men nu 1,5 år senare så har jag förstått att det finns så mycket mer som man inte tar med i beräkningarna i Sverige. Det här med mensblodstestet är ett exempel. Har läst i andra trådar här där man förklarats som ofrivilligt barnlös och gjort detta test och så har det kommit fram att man har infektioner som inte har testats i den ordinarie utredningen och som gör att miljön i livmodern är ogästvänlig. Efter en ordentlig antibiotika-kur på båda parter har vissa blivit spontangravida, så något ligger det i det. Jag har inte pratat med min klinik om det utan jag gör det på eget bevåg. Störta anledningen är att vi gjort så många olika försök, bla 6 FET-försök som avbrutits pga att min slemhinna inte kommer upp i 7 mm. Jag tänkte att det kan finnas någon mer orsak som inte framkommit. Det här är ändå ett förhållandevis billigt test om man jämför med allt annat som inte är finansierat av landstinget :) men till att börja med är det nog inte nödvändigt om behandlingarna verkar gå bra, det kanske funkar direkt.

Här går det i alla fall läsa mer om testet:

www.ivfserum.com/infection-screening/[/

Jag tycker inte att man blint ska lita på vården och ge upp. Mycket bra att du efterforskar. Samtidigt som jag inte hoppas på att testet visar något så hoppas jag att den faktiskt gör det, just för att man då vet vad som ska behandlas.

Tack för att du delar med dig om kunskap och erfarenhet. Håller tummarna för er.