Skall flytta till ett skyddadboende i en annan stad - Måste lämna allting

Förstår att det är tufft. Men du kanske får nya vänner i den nya orten istället. Ibland måste man skyddas och gå igenom sådana här svåra saker men det är en sorgeprocess och tar tid att bearbeta. Du skyddas för ditt bästa och det vet du såklart. Det är att försöka acceptera att det är så nu. Du kan inte påverka situationen hur kär du än är. Tänk såhär att det kanske inte hade funkat ändå mellan dig och den som du har kär. Det kommer bli tufft nu en tid. Men ett tips är att inte isolera sig i den nya staden. Sök aktiviteter du tycker om och där du kan möta andra människor och hitta vänner. Lär känna staden. Försök att se positivt på den staden orten du är i. Då blir det lite lättare.

Tack för ditt inlägg!

Jo, jag har planerat lite att börja på föreningar som jag är intresserad av. Kanske skaffa något helgjobb under mina studier därborta m.m.

Men att ta farväl just av mina vänner, och tänka på banor på att jag kan ''Hitta nya vänner''. Jo, det kanske jag kan. Och det är snällt av dig att du skriver så.

Men jag älskar verkligen mina vänner, och det går inte att ersätta.

Det är familjen jag kommer fly ifrån, och det här är någonting jag har velat så länge. Jag har varit med i processen i lång tid, vi pratar om flera års tid.

Jo, den jag är kär i kanske inte skulle ha fungerat i alla fall. Så tänker jag med, och jag hade åtminstone velat bli personens kompis. För tillfället har vi från och till träffats lite av slump, här och där. Och det är så mysigt att träffa personen och byta små ord.

Ibland tänker jag för mig själv om personens ens överhuvudtaget är intresserad av att vara vänner åtminstone, jag får en känsla av att människan kanske inte ens vill det.

Och därför känns det väl kanske ändå okej att flytta i en annan stad på det sättet.

Å andra sidan har en annan givit mig information angående om extremt blyga personer, så det har gjort att jag tvivlat på mina misstankar ändå.

Men jag är i alla fall väldigt ångestfylld av att flytta bort till en annan stad, bort ifrån mina vänner.

En positiv sak, är ju att jag har ändå möjlighet att självmant flytta tillbaka till min gamla stad om ett par år, eller så. Men jag vill överhuvudtaget inte flytta bort ifrån de.

Blir berörd av din ts. Beklagar att du måste behöva gå igenom detta. Jag är inte så insatt i skyddat boende, men kan du inte ha någon kontakt med dina vänner?

Förstår. Men du kan ju prata med vännerna via skype och telefon. Någon utan vännerna kan träffa dig någon gång i ett café i den nya staden kanke.

Förstår att det inte blir det samma som det har varit men tänk såhär att det är bara en tid. Du kan ju flytta tillbaka senare.

Du har faktiskt helt rätt! För jag tänker faktiskt flytta tillbaka senare, möjligtvis kanske om ett par år eller något sådant. Så fort som möjligt.

Tack för värmande inlägg allihopa!

Är det en man som gjorde att du måste bo skyddat? Typiskt att dom jämnt slipper undan...

Bra tänk så :) det kommer gå bra!!

Jag bodde på skyddat med en kvinna som var i din sits så jag vet hur du känner!

Åh, du fick alltså en rumskamrat. Det låter faktiskt trevligt. I mitt fall så kommer jag bo själv, men vad jag har förstått.

Tyvärr måste jag vara helt ärlig och säga att jag inte är särskilt förtjust i detta. Jag hade hoppats på att få en skyddad boende i samma stad. För det var vad de sa till mig att de kanske kunde fixa. Men samtidigt nöjer jag mig oerhört mycket att komma bort ifrån mitt hem som jag bor i nu.

Så jag är väldigt nöjd och samtidigt väldigt besvärad att komma bort ifrån mina vänner. Det känns väldigt tungt.

Hur var det exakt att bo på skyddad?
Stötte de dig, förstod de dig. Eller var det som om att bo i vilken lägenhet som helst?

Jag hoppas bara att ''hyresvärden'' kommer förstå mig. Att jag bodde är glad och uppskattar hjälpen, samtidigt som jag tycker att det är tungt av olika saker. Så som studierna, trafikskolan och framförallt kompisar som man kommer nu gå bort ifrån, mer eller mindre mot sin egna vilja.

Jag hoppas bara de inte missförstår mig och tycker jag är otacksam eller liknade. För jag verkligen tacksam för all hjälp jag äntligen får nu.

Jag har verkligen varit med i processen i väldigt lång tid, och många gånger har det berott på att andra akuta fall, har lyckats komma före mig.

Men nu, äntligen får jag hjälp. Och jag vet inte varför, men det känns bara tungt med alltihopa helt plötsligt.

Förstår att du ville vara helst i samma stad. Men oftast tycker de att det är tryggast att flytta kvinnan till en annan ort.

Tror inte det är någon tjej/kvinna som vill lämna sin gamla stad med alla vänner skola och allt men det är ändå tryggast att inte bo i sin hemstad när man har en hotbild.

Att bo på skyddat kan vara lite olika det beror på om de placerar dig tillsammans med någon annan kvinna eller ensam. Men om du placeras tillsammans med någon annan så kommer du att ha ett eget rum och det är i en vanlig lägenhet där det finns möbler och alla basartiklar som man behöver. Men man får inte ha sin telefon på alla boenden. Så telefonen tar dom isåfall. Det är så olika hur personalen lägger upp kontakten med den jourplacerade. Men det vanliga är att de besöker dig två gånger per vecka och övrig tid har ni tel kontakt. Men det har varit så i ett boende jag var i att en personal kom varje dag på besök förutom helgen. De stödjer dig och du får prata med dom om vad du vill. En socialsekreterare blir inkopplad för att ta hand om den ekonomiska biten. Henne får du också träffa iallafall en gång i månaden.

Du får all den stöd där du behöver men om du inte är nöjd med boendet så prata med din socialsekreterare så kan hon ordna boende åt dig annanstans.

Men det är som sagt skyddat boende och adressen hålls hemlig. Ändå bor man i ett vanligt hyreshus med vanliga grannar.

Så var inte orolig det kommer att gå bra!

Kan man göra såhär: När jag får ett skyddadboende/flyttar till en annan ort, och när jag hittar en egen bostad där, som inte är via samhället/socialen.

Att jag hyr ut det i andra hand och sedan flytta så fort som möjligt till min gamla stad?

Hur fungerar egentligen det där med att hyra ut i andra hand?

Kan man dubbla hyran?

Eller i alla fall i en hyra, som man går i plus?

Det måste väl finnas en god anledning till skyddat boende, så varför skynda tillbaka till den stad du bor i nu utan skyddat boende? Jag förstår mig inte på dig.

Gör inte det!

Det skulle bara bli problem.

Tar det inte så lätt med att du ska till skyddat boende. Du kanske aldrig kommer tillbaka till din gamla stad. Det beror på skyddhets graden. Jag hade högsta skydd prio och fick inte flytta tillbaka till min gamla ort.

Tar det lugnt nu bara. Försök att acceptera situationen och var glad över att du skyddas. Du kanske hittar nya vänner. Jag hittade nya vänner i den nya orten och vill inte längre flytta härifrån. I början tjatade jag på att få flytta till min gamla ort men nu har jag ändrat mig!

Vänta istället och försök skapa dig ett liv i den nya orten.

Det går att ha bra relationer på distans också, du kan mejla och prata i telefon med dina vänner.

Åh, nej, säger du det?! :(

Jag har ju så fina vänner i min hemstad, och dessutom en bekant jag är förälskad i. Jag tror inte personen vet att jag är förälskad i människan. Men det känns så givande när man pratar med personen.

Jag tror inte vi är så pass nära, att denne känner för att resa enda bort till min framtida hemstad för att hälsa på mig tyvärr.

Jag kommer sakna framförallt mina vänner något enormt!!

När jag kontaktade socialen, så pratade jag om min situation. Jag sa att det fanns inga större problematik när jag är utomhus. Det är bara hemma det sker otäckheter.

De skulle försöka se om det fanns ett skyddad boende i hemstaden, men tyvärr så fanns det inte. Nu när de har hittat en i en annan stad, så gäller reglerna för alla. Liksom, jag får inte besöka min gamla hemstad.

Allt känns rörigt, så sorgset.

Jag älskar mina vänner. Utan de, så skulle jag inte ha någon att känna trygghet och ''glömma'' bort besvärligheter.

Tack att du skriver till mig.

Du är så härlig, tack så mycket!

Förstår precis. Om du vill skriva mer så kan du skriva till mig privat. Det är riskabelt och inte så bra att skriva här när du ska på skyddat!

Vi kan ju hålla kontakten om du vill. Jag vet ju precis hur du har det.

Mi131@speedmail.se

Får dina vänner hälsa på dig? Förstår att förälskelsen kanske inte vill men vännerna? Är det långt mellan orterna?

Jag kom just på att jag är tvungen att lämna mina volontärsarbeten. Något jag finner det extremt tråkigt och samtidigt pinsamt, mycket pinsamt.

Jag har varit aktiv, men tog ett uppehåll, men sedan vart jag aktiv igen. Och nu måste jag ta farväl.

Hur pinsamt kommer det inte vara om jag ändå flyttar tillbaka till min hemstad. Då kanske jag inte ens är välkommen tillbaka?

Att berätta att man skall till ett skyddad boende, låter bara som en överdriven ursäkt till att försvinna/sluta ifrån volontärsarbetet. Vilket absolut inte är fallet.

Jag har funderat på att skicka mejl till de sedan jag fick bekräftelse att jag skall förflyttas.

Jag är väldigt ångest fylld. Tänk om gruppledaren inte förstår. .

Jag vet. Det är ''bara'' att skicka mejl. Men det känns som jag sviker de. Och så stor ångest. Eftersom OM det nu skulle vara så att jag flyttar tillbaka till min gamla stad, så skulle jag gärna fortsätta komma tillbaka till volontärsarbetet.

Jag är så rädd.

Då har flytten blivit verklighet. Nu sitter jag här på skyddad boendet. De är trevliga och vänliga.

Enligt de hade jag behövt hjälp sedan min första rättegång mot en familjemedlem och tycker det är absurt att jag inte fick någon skyddad boende vid den tiden och dessutom var så ung. Jag är själv frustread eftersom jag inte skulle ha någon som helst emot att förflyttas till en annan ort vid den tiden och åldern. Eftersom jag idag har vänner, förälskelse, studier, trafikskola och massa annat på gång. Som jag bara var tvungen att åka ifrån.

Allt känns bara så oerhört besvärligt. Men framförallt att försvinna från sin förälskelse är verkligen något enormt tungt.

Jag ville verkligen träffa henne en sista, men ännu får jag inte åka iväg någonstans.

Jag känner att jag inte orkar någonting just nu.

Jag fick en bekräftelse att jag skulle få komma tillbaka väldigt snart. Men det nya uppdateringen visar det sig att det inte kommer bli så.

Allt detta behövde jag som arton åring. Men nu vid denna tiden och åldern, har jag inte tid att förlora tid egentligen. Jag måste verkligen studera och göra mina andra små arbeten. Men allt var ajg tvungen att lämna.

Innan jag möte förälskelsen, kunde jag bara drömma om detta. Men nu när jag möt henne, då försvinner jag plötsligt.

Jag mår så otroligt dåligt just nu, av massa olika anledningar.