Hur ska jag förhålla mig till sonens önskan??

Nej nej ingen diagnos, välfungerande social kille. Dock väldigt känslosam som inte uppmärksammas av pappan. Här hemma är det känslor högt och lågt.

Har föreslagit allt sånt!

Sonen vill inte dit när det blir vardag..

Skolan funkar klockrent nu, till skillnad mot höstens 50 % frånvaro.

Han vill liksom "bara vara hemma"

Messade nu att han är rädd att pappa inte kommer låta honom åka hem förrän på tisdag... It brakes my heart.

Jag har förklarat för pappan att jag inte tänker tjafsa om nåt underhåll.

Problemet är att pappan inte respekterar det..

Senast nu så var hans sambo med och hämtade och stod på riktigt- vansinnig- och berättade hur dåligt pappan mår av det här.

Som om jag skulle bry mig..

Det här handlar om vår son

Nu hände det som inte fick hända!

Sonen som sen ett par månader gått till skolan med några dagars sjukfrånvaro, vägrade i fredags då det var dags att åka till Pappa. Pappa hämtar efter skolan på fredagen.

Pappa vansinnig och tycker att jag ska köra sonen till honom, jag pratar med sonen om att vi testar över natten och hörs dagen efter. Väl framme hos pappa blir sonen jätteledsen och Pappa tar beslutet att slita ut sonen ur min bil och bära in honom.

6 timmar senare har sonen fortfarande inte lugnat sig och pappa messar massa hemskheter om att sonen är psykiskt sjuk pga mig och beter sig som ett monster etc.

Efter ytterligare sms så skriver han " jag kommer och lämnar sonen nu " och gör det.

Sonen helt dränerad.

Jag ringde under fredagen både BUP och famrätten som säger att dom inte kan göra något.

Jag VILL ju att det ska funka, men sonen vill inte vara där. Han messade mig att han hatar sin pappa och hans familj :(

Tack.

Blir så nojjig att det ska vändas emot mig. Pappan är mästare på att påtala hur jag brister som Mamma när jag inte ens kan få min son att gå till skolan.

När han är hos Pappa går han till skolan...

Nu vägrar sonen totalt. Inte EN natt, inte en dag eller en timme vill han dit efter att pappan tvingade in honom bärandes över axeln sist.

Vad ska jag göra???

Är så rädd att detta vänds mot mig ???? Jag försöker verkligen

Nu skrev jag till Pappan och sa att jag försöker ta med sonen till honom nu så kan han testa vara där över dagen, får då till svar att " vi får se om vi är kvar hemma då, ska iväg kl 13"

Blir så trött på skiten!!! Jag försöker ju få deras relation att fungera!!!!

Jag är tacksam för era åsikter..

Någon "myndighetsperson" som kan yttra sig?

Familjerätt, utredare??

Mmm det känns bara väldigt märkligt och olustigt men jag förstår att jag behöver göra det.

Nu hörde pappan av sig igen och skrev " kommer ni är det ditt ansvar att se till så han kommer in i huset"

Skulle inte tro det? Vill han förstöra vår relation också.

Sonen berättade nyss att pappans sambo senast incidenten hade sagt till de andra barnen att min son skriker för att "han är sjuk "

Dom är seriöst inte kloka på en fläck.

Min son är en välfungerande poppis sportkille, innan de här galenskaperna började.

Sparar alla meddelanden. Han vet att han skitit i blå skåpet där, med anklagelser, kallar mig och barnen saker. Diagnostiserar alla runt om mig osv.

Efter helgen så fick jag ett sms om att han börjar betala underhåll och för över barnbidraget. Då vart jag ännu mer förbannad. Kränkt Man och Pappa bara ger upp. Han har inte hört av sig till sonen en enda gång sen han bar ut honom ur bilen för två veckor sen, och sonen tänker verkligen inte åka dit igen...

????

Eh?

Knappast befogad fråga.

Plcerat honom? Lämnat honom på gatan? Vad vill du höra?

Ja ni. Två månader har gått. Sonen vägrar träffa pappa ens en minut, pappa har gjort ett försök genom ett sms till sonen där han föreslår att dom ska gå ut och äta.

Sonen vägrar och svarar inte ens.

Ska jag bara låta tiden gå?