Enskild eller gemensam vårdnad?

Först ska jag säga att jag inte har någon aning om vad tingsrätten skulle säga, så kan inte ge råd utifrån ett juridiskt perspektiv.

Men jag skulle själv inte lämna över ett juridiskt ansvar för mitt barn till en person som ej känner b

barnet om det inte vore absolut nödvändigt. Och den nödvändigheten ser jag inte här. Jag skulle ge det ett år, om pappan lär känna barnet under den tiden på ett sätt så att han har förmåga att på ett bra sätt ta rimliga beslut över barnet skulle jag dela vårdnaden frivilligt inte förr. Om pappan skulle välja att inte vänta et år utan stämma i tingsrätt skulle jag rådgöra med jurist innan jag beslutade hur jag gick vidare.

Jag skulle kontakta familjerätten för ett samverkanssamtal och avtal kring umgänge. Först och främst för barnets skull förstås men täNker att det också kan vara en tryyhet för pappaN med ett fastdtällt umgänge. Om jag hade föräldradagar kvar skulle jag föra över merparten av dessa till pappan för att ytterligare underlätta umgänge (det kan man göra utan att han har vårdnad).

Du kan inte mena en sådan som man går när man är gravid? Den handlar ju om att sköta spädbarn. Jag har en treåring. Eller finns det liknande för äldre barn? Jag tänker att det bör ju finnas ett behov för de som adopterar etc. Vet du något om det?Tack! Familjerätten verkar tycka att jag ska börja med enskild men han säger att han i så fall går till tingsrätten. Känns tråkigt med en sådan process så jag undrar om det är värre med det eller bara ge gemensam. Ser det inte dåligt ut för mig som förälder om det går till tingsrätt om detta? Eller är det dåligt om jag bara ger gemensam när familjerätten säger att jag bör ha enskild till en början? Så oklart.

Jag kan absolut ge föräldradagar men det är möjligt att han inte tror att jag kommer göra det.

Det med att han kan säga att sonen inte får resa till nåt ställe - Är det bara utomlands? Eller oavsett?

En vettig person lär känna sitt barn INNAN man kräver en massa kring det. Tycker jag. Är det halva barnbidraget han vill åt eller tror han att han ska slippa betala underhåll?

Låt honom gå till tingsrätten, du förklarar bara att du absolut inte har för avsikt att neka umgänge, men att du vill lära känna honom innan ni skaffar gemensam vårdnad för att säkerställa att ni kan samarbeta bra kring barnet. Ha gärna ett förslag på schema kring barnet med dig och visa hur du tänker dig det hela men att pappan så klart får kommentera och föreslå ev ändringar ifall det du har gjort inte fungerar för honom. 

Har för mig att om en förälder motsätter sig gemensam vårdnad så dömer de inte till det. Däremot kan de som nekar gemensam ha sämre läge att få enskild i normalfallet, men i ditt fall så känner ju inte barnet pappan ens så att pappan ska få vårdnaden och boendet är ytterst osannolikt. 

Det är barnets bästa som ska ligga till grund för ett domslut, inte en förälders. 

Gör upp ett schema som kan fungera för barnet att lära känna sin pappa, gör gärna ett som sträcker sig långt fram i tiden för att visa att du absolut är seriös kring detta. Till en början träffas ni allihop, sedan dagumgänge med pappan för att övergå till en övernattning osv. DU känner barnet bäst och vet vilken takt som behövs och kan se om det går för fort eller om ni kan snabba på det hela. 

Lita på dig själv här. Pappan måste inse att allt handlar om barnet, ingenting om honom egentligen. Gemensam vårdnad gör ingen skillnad för umgänget, det som är skillnaden är att han kan neka ditt val av skola, förskola, pass, flytt osv. 

En vettig person inser att man inte kan göra de valen för sitt barn innan man lärt känna det. 

Om man ser det från hans sida. Varför kan han vilja ha det direkt? Jag är ganska säker att det inte är pga pengar typ underhåll/barnbidrag. Han får väl betala beroende på sin ekonomiska möjlighet och han har ju jobb och så. Att ha barnet lär bli dyrare än underhållet ändå. Finns andra skäl? Kan han vara rädd att jag flyttar med det om jag upptäcker att det är för jobbigt att "dela med mig" av barnet. Det skulle jag aldrig men det vet han ju inte. Kan jag skriva på något eller intyga på något sätt att jag inte flyttar längre ifrån honom och att jag ger föräldradagar om han behöver? Jag har ev tänkt flytta om ett år eller så pga bor ganska litet men isf inom orten och snarare närmare honom än längre bort (iofs är ett år länge och han hinner nog lära känna barnet och få vårdnaden innan dess). Finns andra farhågor han kan ha som går att lösa på annat sätt?

Det är ju en spekulation men hade jag varit han hade jag varit rädd för en flytt.

Hur tror du han tar det om du berättar för honom att du skulle vilja ha ett halv år för att säkerställa att det finns ett fungerande samarbete innan gemensam vårdnad?

En vårdnadstvist lär ändå inte gå fortare än det och då får du 6 månader på dig att se hur det går. Föräldradagarna kan du skriva över direkt, de har ingenting med vårdnad eller faderskap att göra. Tror tom att det är möjligt att göra det online, så han kan se att du menar det. Också ett bra förslag ovan att komma med ett umgängesförslag som täcker några månader iaf.

Går det till tingsrätten och du kan visa att du är samarbetsvillig och har en plan framåt med ett mål om gemensam vårdnad så skulle det förvåna mig om de inte går på din linje.

Ett tips är att framföra det ovan i email så att du har det skriftligt om det sedan går till rätten, då kan du visa att du försökt vara konstruktiv och samarbeta

Jo visst har föräldraledigheten med faderskapet att göra. Inte kan man överföra dagar till vem som helst?