• Nipuh

    Hur är man lycklig?

    Hejsan! Har kanske kommit helt fel men det spelar nog ingen roll.

    Låt mig berätta lite snabbt:

    Jag är en ung kille, 21år gammal, nyligen flyttat in mitt till stan i en nyrenoverad lägenhet, jag står på mina egna ben, har köpt en alldeles för dyr bil (snygg rackare) men jag älskar det. Jag har fast jobb på ett växande företag som alla här vet vad det är. Jag är förmodligen väldigt nära en befodran redan i denna unga ålder. Jag har dessutom ett sekundärt jobb på söndagar jag kommer å går till lite hur jag vill. (Lär dock ändra dygnsrytm varje helg) jag tjänar rätt bra pengar, jag är oerhört sparsam och kan hantera pengar relativt. Jag är också rätt bra på investeringar å dylika saker.

    Jag är väl "nästan" nykär med en äldre tjej, vi är väldigt olika men går bra endå.

    Jag har två föräldrar som jag älskar väldigt mycket, här haft ek grym uppväxt med skjuts å allt hit å dit, alltid ställt upp för mig, även idag med mat å tvätt å alla hushållssyslor.

    Jag håller hälsan genom å träna regelbundet, jag har kompisar nya som gamla..

    Jag åker utomlands till usa varje vår med vänner, och bor bra å fint.

    Men jag har ett problem jag börjat kännas vid nu.

    (Notera att ovan text INTE är skryt!)

    JAG ÄR FAN INTE LYCKLIG ENDÅ!

    Vad tror ni att jag kan göra? Jag vet inte vad, känns som att jag har allt, men endå inte. Det är någonting STORT som fattas! Oftast mår jag bra.. men innerst inne är det något som fattas.

    Finns det någon som har idé om vad det kan vara, (omöjlig fråga) eller känt samma lika?

    Have a Nice evening!

  • Svar på tråden Hur är man lycklig?
  • Nipuh

    Ursäkta stavningen! Skyller inte på nått ????

    Min självbild är lite så att lycka kommer inte från pengar, utan tex äventyr!

    Mycket lycka är också minnen, när man tänker tillbaka på hur just detdär var etc. Jag känner att jag gör ALLT rätt, men inte tillräckligt.

    Ville inte förtydliga med pengarna, utan jag kanske jämförde att det är sånt som gör folk lycklig, med lägenhet å resor å sånt.. men inte tillräckligt för mig, å det har inte med pengar å göra.

    Svårt å förklara, letar efter en likasinnad i denna tråd ????

  • Nipuh
    crsmejl skrev 2018-01-14 18:05:14 följande:

    Ett tips är att lära dig hantera dina känslor, stå ut med varje sak du känner utan att nödvändigtvis agera på den i stunden.

    Att du sätter gränser och konsekvenser när dina gränser trampas på.

    Känna efter vad du vill, inte vill.

    Göra dig av med alla som du inte vill umgås med


    Vettigt svar! Tack!

    Problemet är att jag inte vet hur jag ska handskas det. Eller vad det ens är jag ska handskas med. Har inte lyckats lista ut om det är klimatet jag inte mår bra av.. eller min jobbsituation eller min tjej... jag måste fundera ut något!
  • Nipuh
    Namnbricka skrev 2018-01-14 18:42:08 följande:

    Jag har samma situation och jag har märkt att jag inte är närvarande i min kontakt med andra. Jag har få riktigt bra relationer. Jag tenderar att passera människor.


    Kanske lite så. Motivationen är borta på något sätt. Men endå motiverad till så mycket annat !
  • Nipuh
    Celaena skrev 2018-01-15 09:38:58 följande:

    Trygghet är en bra grund och en ekonomisk trygghet verkar du ju ha och du verkar inte ensam.

    Jag kan inte svara på varför just du inte är lycklig, men du kan väl fundera kring dina relationer. Har du nära och djupa relationer? 

    Jobbet ger pengar och hög position, men trivs du med arbetsmiljön och företagskulturen? Det är inte ovanligt att folk vantrivs och lämnar en god inkomstkälla för att den så att säga gnager sönder själen på en. 

    Du säger att du haft en grym uppväxt med skjuts hit och dit och får hjälp även nu med mat, tvätt och hushåll. Varför sköter du inte sånt själv? Ger du tillbaka lika mycket som du får? 

    Jättefint med en familj som ställer upp men det är ändå viktigt för självkänslan att känna att man är nyttig och behövs. Både för sig själv och andra.

    Har du något intresse som inte är relaterat till hälsa, ekonomi och prestation?


    Såhär är det väl, jag är inte svinrik, men jag tjänar tillräckligt för att leva.. men jag förtjänar det. Jag vantrivs ena dagen på jobbet, å andra dagen är suverän. Ett stort irritationsmoment samtidigt som ja längtar dit.

    Jag är bara där för att jag vet att jag kan göra karriär som "avdelningsansvarig" på detta "stora" företag där i princip ingen får jobb. Så jag har ställt in mig på att få en post, vara med under nya lanseringar m.m. för att kunna komma upp å söka nytt jobb inom något år. Jag är endast 21, men jag tänker inte vänta på utveckling.

    (Där har vi något som gnager)

    Appropå hemma: Jag får mycket hjälp "ofrivilligt" för att dom vill stötta mig å komma in i livet på rätt sätt. Det är sant med att det är nyttigt å greja själv. Ibland hinner jag inte innan dom är på besök å tar med sig tvätten, haha!

    Jag har ett gäng intressen (kostar dock pengar)

    Och det är golf, åka skidor (vilket ja aldrig kommer iväg å gör) musik, Och bilar. Jag tycker om att konvertera tillexempel en "billigare" modell till en dyrare. Dvs design. Det gör mig lugn. Men var finns tiden?

    Tack för ett vettigt svar. Nu har jag nått å fundera på @celaena
  • Nipuh
    Ggrodan skrev 2018-01-15 21:42:13 följande:

    Du och Ts behöver motstånd.

    Ni har allt för bekvämt för ordnat

    ni har ingen annan att ta hand om än er själva.

    Familjeliv, volontärarbete, skaffa hund, gå med i ett svårt projekt,

    Sen är jag en sån som tror att du kan inte bli lycklig när du omges av materiella ting massa pengar och dyra bilar, det är inte naturligt det är manipulerat i oss att vi borde vilja ha det.

    Du kanske ska sälja rubbet och åka på en resa med din flickvän? Eller helt ensam?


    Funderar på att om jag inte får denna tjänst inom x antal månader.. Så känner jag nästan för å försöka jobba utomlands ett tag.. gärna själv.

    Sen är jag nog som du säger, att ja inte har jättemycket å tänka på egentligen.. tjejen har hund så där är jag redan. Jag får hitta nått annat!

    Om det blir så.. så åker jag nog utomlands å jobbar, säljer skiten och kommer jag tillbaka med ett fräschare sinne, så kan man få tillbaka det man hade med gott samvete.. alltid löser sig saker men frågan är bara när

    Tack för svar!
  • Nipuh

    Egentligen så har jag folk å prata med. Men jag är inte riktigt så öppen.. är rätt stängd ibland så jag helt enkelt tänker "äsch dom behöver inte veta allt"

    Ett tag hade jag spelprovlem.. eller jag var på gång å få det.. å helt själv.. har jag lyckats löst det problemet SJÄLV. så jag tror väl helt enkelt att jag klarar allt svårt själv.

    Tror inte det är så illa som medicinerinh.

    Men det svänger.. tidigare idag var jag lugn å glad.. mot lunch blev det helt plötsligt lite deppigt.. å nu sträcker jag ut armarna å pustar ut för det är skönt å sitta i soffan.. knepigt va?

Svar på tråden Hur är man lycklig?