Knäckt av alla försök
Jag känner igen mig mycket i vad ni alla skriver. Vi är riktiga kämpar! Vi har försökt i 2,5 år, drog ut på tiden för utredning för det var verkligen ett bakslag. Men i april tog vi kontakt med en privat klinik, och det är inte så himla dyrt, egentligen. Vi betalade 5000 kr och då fick vi svart på vitt för mig och min sambo. Allt såg bra ut och läkaren var optimistisk men fortfarande ingen graviditet så nu kör jag med gonal f spruta och letrozol (trots att allt tyder på att jag ägglossar) om detta inte fungerar blir det IVF.
En sak jag har lärt mig, är att hålla kampen för mig själv..de flesta i min närhet vet om vad vi går igenom. Men har man själv aldrig fått kämpa för ett plus på stickan så har man absolut ingen aning om vad man går igenom. Vissa kan dela smärtan med en utan ge otaliga dåliga och dumma råd men 95% av fallen av dem i min närhet ska lösa vårt problem med att ligga mer, ta ÄL tester, slappna av, tänk inte på det, ?jag vet ett par som precis skulle adoptera också blev dem gravid? osv osv. Det hjälper inte ett dugg..den sämsta är ?det kan vara en psykologisk spärr, tänk inte på det?. Jag är otroligt less på det och dem förstår inte heller. Den enda som jag typ kan prata med nu är min mamma som lyssnar utan ska komma med expert hjälp, hon har lärt sig det efter två år.