• Gylleneprinsessa

    Knäckt av alla försök

    Hej! Jag och min sambo har nu försökt att få barn i ca 2,5 år utan att lyckas. Jag trodde att det skulle vara lätt som en plätt och var till och med rädd att börja försöka för tidigt utifall barnet skulle krocka med mina studier. De första 3 eller 4 månaderna var jag stensäker på att jag blivit gravid. När jag inte blev gravid började jag dock undra. Jag hängde mycket i trådarna under "planerar barn" här på familjeliv och skrev varje månad med andra hoppfulla och analyserade symptom. Efter nästan ett år så orkade jag dock inte längre hålla på och jag tappade hoppet mer och mer.

    Min sambo tänker att inget är fel och att det bara tar tid eftersom att det är första barnet. Han vill egentligen avvakta med utredning, Jag funderade ett tag på att göra en privat utredning på mig själv men det är ju sabla dyrt. Dessutom kan det ju även vara honom det är något fel på. Jag har köpt ägglossningstest till mig själv och får ägglossning varje månad som det verkar. Jag har dock inte testat regelbundet varje månad. Jag har även köpt fertilitetstest för honom men han skjuter upp sitt test och vill inte känna press på sig att göra det. Han ska dock göra det nästa vecka som det verkar.

    Nästa onsdag ska jag till gynekologen och göra cellprovstagning. Jag frågade om jag kunde kolla så att allt är som det ska men det kan jag inte där. Vi skulle dock prata mer om det då. Nu börjar jag bli less på att inte göra något. Att veta att vi kommer att påbörja något snart gör mig lugn. Dock vill sambon helst vänta till efter sommaren. Jag vill göra vår utredning omgående för att se så att allt är ok. Om något måste fixas så vill jag inte slösa bort en massa mer månader på att inte kunna göra det.

  • Gylleneprinsessa
    UndrandeSökare skrev 2018-01-18 21:05:01 följande:

    Om ni har försökt i minst 12 månader utan plus så kontakta direkt Kvinnokliniken på närmaste sjukhus för utredning. Vänta inte, det kan vara flera månaders kö !


    Ja, det har jag påpekat men sambon tänker att det kommer när det kommer. Beroende på vad gynekologen säger nästa vecka så bokar jag kanske en tid för utredning. Jag fyller snart år och sambon frågade vad jag önskade mig. Jag önskar att vi gör en utredning. Eftersom vi vill ha fler än ett barn och jag snart är 33 år så börjar jag bli lite stressad. Det vore fantastiskt att kunna bli gravid under 2018.
  • Gylleneprinsessa

    Ja, nu måste det snart börja hända något.

    Jag vet inte om han är rädd. Han är ibland skeptisk till rön och vad de lärde säger. Han tänker att vi är fertila så länge vi känner sexlust. Det gör vi ju men vi blir ju tydligen inte gravida ändå.

    Jag bokar nog eventuellt in ett första möte för att påbörja en utredning. Han kommer säkert på bättre tankar om han blir "tillrättavisad" av en läkare. Jag tror att han kanske vill tro att allt är bra och därför inte riktigt tänker att det är viktigt att göra än. Undrar om det är skillnad på män och kvinnor i detta. Jag vet att det kanske inte är superbråttom men vill inte vara alltför gammal när jag får mina barn.

    Jag blir väldigt peppad och bestämd inför en eventuell utredning, han känner sig lite mer pressad. Jag ska prata med honom om det hela i helgen. Det är viktigt att vi gör det tillsammans och att han är delaktig av fri vilja.

    Det är så jobbigt att inte veta OM något är fel och i så fall VAD.

    Jag hoppas också att vi kan få ett plus! Får försöka skriva här om vårt äventyr. Så trist dock att behöva skriva i denna tråden istället för de andra BIM-trådarna... :(

  • Gylleneprinsessa

    Nu har jag vidtagit åtgärder. Jag har ju tid för cellprovtagning hos gynekologen nästa vecka men orkar inte vänta så länge så jag ringde igår till sjukhuset i länet och bokade tid för ett första samtal med kurator som en del i en fertilitetsutredning. Det är två månaders väntetid till kuratorn och sedan en månad till till läkarbesök. Efter det får vi veta vad som eventuellt behövs göras.

    Det känns bra att vara igång även om sambon fortfarande är lite skeptisk. Han tänker som ni ovanstående beskrivit från folk i er närhet, typ att vi inte ligger tillräckligt ofta, att jag blockerar mig eftersom jag tänker så mycket på det och att jag måste slappna av. Jag står på mig med att jag vill att vi gör den här utredningen för att veta, inte noja utan istället kunna slappna av. Det är skönt att det bara är två besök för att sedan få svart på vitt hur det ser ut. Det värsta för sambon kommer nog att vara att behöva lämna spermaprov.

    Jag köpte igår kväll fertilitetsglidmedel samt folsyra över internet. Jag funderade också på att köpa munkpeppar men gjorde det inte för det var så dyrt. Vi får se vad gynekologen och/eller kuratorn säger. Beroende på var felet ligger kan det ju vara onödigt att kasta i sig diverse preparat.

  • Gylleneprinsessa

    Ja precis. Synd bara att det är så långa väntetider till eventuell IVF. Jag tänkte att jag gör det jag kan för att kanske bli gravid innan. Jag köpte därför alldeles nyss munkpeppar från internet ändå. Jag hittade en förpackning som var lite billigare än den andra jag hittat. Jag har läst väldigt mycket om folk som ätit det och blivit gravida. Undrar dock hur många som ätit det och inte blivit gravida men inte skrivit om det...

    I väntan på kuratorsbesök så kan vi ju inte göra annat än att hålla våra kroppar i trim, äta tillskott och fortsätta att ligga.

  • Gylleneprinsessa
    UndrandeSökare skrev 2018-01-20 11:10:03 följande:
    Det låter bra att du bokat tid för utredning, då hoppas jag ni får veta vad problemet är. Om det tex är att spermierna är för slöa (tex bara simmar runt i cirklar) så kan man ofta avhjälpa det problemet med ivf.

    Eller om problemet är otillräcklig ägglossning så kan man få Letrozol utskrivet.
    Just det ja, min sambo säger att hög sexlust = hög fertilitet. Kan det vara så att man har hög sexlust men ändå slöa eller få spermier och därmed har låg fertilitet?
  • Gylleneprinsessa
    UndrandeSökare skrev 2018-01-20 11:32:03 följande:
    Sexlusten har inget med kvaliteten på spermierna att göra ! Mannen kan ha hög sexlust men ändå inga eller jättedåliga spermier. Det sprids så mycket lögner om fertilitet så det är inte klokt...

    En annan lögn som vi har fått höra i Sverige är att "felaktiga spermier kan aldrig befrukta ägg". Men det är verkligen inte sant. Vi blir lätt gravida naturligt men efter 4 missfall, och en missfallsutredning i Sverige som inte hittade några fel (eftersom de tog för få prover) så reste vi till Riga och mannen fick göra sperm dna fragmentationstest (testet finns inte i Sverige) så fick vi veta att det fanns både dnafel och fragmentationsfel och att hans spermier aldrig kan leda till ett levande fött barn. Spermiedonation är enda alternativet.
    Det är verkligen en djungel allt det här. Det ska ändå bli skönt att sjukvården kommer in och förklarar "sanningen" och kanske avlivar någon myt.

    Ska ni göra spermiedonation?
  • Gylleneprinsessa
    UndrandeSökare skrev 2018-01-20 11:53:41 följande:
    Vi fick ingen hjälp i Sverige eftersom de vid missfallsutredningen inte hittade något fel. Så de vägrade skriva ut några mediciner.

    Jag misstänkte att det var mitt immunförsvar som var problemet. Men svenska läkare "tror inte" att kvinnans immunförsvar kan vara orsaken till att man aldrig blir gravid eller bara får missfall. Som tur är så vet de mer utomlands !

    Jag hittade Atentråden här på Familjeliv och vi reste till Aten och fick en mycket bättre utredning där. Då fick jag veta att jag har en koagulationssjukdom och överaktivt immunförsvar som orsakar mina fertilitetsproblem. Det hade jag aldrig fått veta i Sverige ! Fick behandling med Trombyl, Fragmin, Prednisolon och Intralipiddropp. Men missfall ändå.

    Vi reste då till Riga och gjorde sperm dna fragmentationstestet och fick veta att spermierna var för dåliga. Vi gjorde då dubbeldonation för att öka chanserna (ej tillåtet i Sverige) och använde dessutom PGS (kromosomtest av embryona). Vi har nu 5 normala embryon i frysen i Riga som vi planerar sätta in och samtidigt använda immunbehandling under 2018.
    Då känns det som om ni är nära att bli gravida då! Hoppas för er skull!
  • Gylleneprinsessa
    Helmut2 skrev 2018-01-20 16:41:16 följande:
    Myter och skuldbelägger den infertila kvinnan.

    Man kan inte blockera en graviditet med tankar. Stress påverkar endast om den är så extrem att ägglossning uteblir eller störs.

    Enligt de flera fertilitetsläkare räcker 2-3 samlag i veckan, de avråder tom från att fokusera samlag till ägglossningsperioden och ligga varje dag, även om detta ökar chanserna om spermierna är normala. Det kanske bara är hobbypsykologen i mig som skenar men kag tycker ändå det låter som att han är rädd för att något ska vara fel hos honom. Som föregående talare sa, man kan ha hög sexlust och ha dåliga spermier, detta behöver inte bero på hormonella fel som leder till lågt testo utan även missbildningar, att testiklarna ej vandrat ner i fosterstadiet, infektioner, kromosomfel evt. miljögifter, rökning, alkohol, östrogenlikande ämnen.

    Folsyretillskott ska alla som önskar bli gravida ta. Gärna även järn. Ja tar multivitamin kvinna.

    Vanligt glidmedel och saliv bör undvikas men preseed går bra.

    Inget tillskott har bevisad effekt på fertiliteten men det finns anekdoter kring vissa däribland munkpeppar. Sägs öka LH och progesteron.

    Lycka till!
    Tack! Jag tänker att jag testar lite olika så länge det inte skadar mig eller ett eventuellt barn.

    Jag måste säga att jag är mycket positivt inställd och tänker att det här nog blir ett bra år. Vi kommer säkert komma en bit på vägen och i allra bästa fall bli gravida. Dock så vill sambon enbart ha barn om det är vårat egna, han vill inte ta emot donerade ägg eller spermier så vi får hoppas att bådas fröer fungerar.
  • Gylleneprinsessa
    UndrandeSökare skrev 2018-01-21 12:40:07 följande:
    Kan din kille tänka sig ivf då? Är han positivt inställd till det? Du måste förbereda honom på att utredningen kan visa att ivf är enda alternativet för att kunna få barn.
    Ja, det har han inget emot. Så länge det är vårt biologiska barn så har han inget emot att göra en utredning och rätta till sådant som kanske hindrar oss från att få barn, hormoner och vitaminer och sådant. IVF är ju en hjälp på traven. Jag tror nog att han hoppas att det inte ska behöva gå så långt. Jag vill verkligen att utredningen ska vara klar nu så man slipper undra.

    Jag läste i lite andra trådar och märker att det är väldigt lätt att upptäcka allt jag borde prova. Läste om folk som blivit gravida och fått bort spottings med hjälp av b-vitamin och omega-3. Vi är dåliga på att äta vitaminer så det blir kanske en promenad ner till apoteket imorgon. Så länge det finns saker att förbättra så lever hoppet. :) Måste också kolla upp vad män behöver för fertiliteten. Zink har jag hört talas om.
  • Gylleneprinsessa

    Igår när vi var till coop så svängde jag förbi vitaminhyllan och plockade på mig en burk med omega-3.

    Jag märker att jag återigen har börjat hoppas. Jag låg i morse och funderade på var vi ska ställa spjälsängen. Herregud! Det är alldeles för tidigt för att tänka sådana tankar. Jag tänker inte börja med något barnrelaterat (köpa saker etc) innan jag är gravid. Hoppet är ju dock det sista som lämnar människan.

  • Gylleneprinsessa
    UndrandeSökare skrev 2018-01-21 16:22:11 följande:

    Man kan också köpa Albyl Minor 250mg (receptfritt på apoteket). Men varje tablett måste dela varje tablett i 3 delar och ta en tredjedelstablett per dag.


    Vad är Albyl minor bra för i barngörarsammanhang? När jag googlade det står det att det är smärtstillande.
  • Gylleneprinsessa
    UndrandeSökare skrev 2018-01-22 13:42:41 följande:
    Testa gärna, men den månad när du ska göra blodproven för utredningen får du inte ta albyl eller progesteronkräm eller Omega3 för att inte riskera få fel resultat på provsvaren. Omega 3 är också lite blodförtunnande.
    Det är bra att veta. Det är ju alltid bra att äta omega-3 ändå men kan ju skippa det under mars då om det blir utredning då.
    UndrandeSökare skrev 2018-01-22 13:35:41 följande:
    Vänta med att köpa gravidsaker eller babysaker tills du passerat v.12 och sett att allt ser bra ut på kub.

    Eftersom det är störst risk med missfall innan v.12.
    Nej, jag ska inte köpa något innan det. :) Tankarna på vad som kanske kan komma får mig dock på bra humör. Jag får önska och drömma lite inne i huvudet. Märker att även sambon har lite sådana tankar, typ om saker vi kan göra i framtiden med barnen och så. Vill ju dock inte köpa saker i onödan eftersom det finns risk för missfall.

Svar på tråden Knäckt av alla försök