Knäckt av alla försök
Nu har vi försökt i 10 mån och det har helt tagit slut i mig. Trodde aldrig det skulle vara så svårt och jag orkar inte höra om fler graviditeter runt mig nu. All kraft att bemöta med glädje även om man unnar sina vänner det helt och hållet. Varje person är en påminnelse att min kropp inte funkar just nu. Alla mina ex har fått barn sen långt tillbaka och det känns ännu värre av nån anledning? Också riktigt tungt när flera år yngre kompisar får barn, känns ännu mer utanför, efter och stressigt då.
Direkt folk pratar barn är det så uppenbart elefanten i rummet, hur kan folk uttrycka sig som "när ni får barn sen" till nån som är över 30, där är det ju hög risk att personen kanske inte kan eller vill skaffa barn.
Känner mig så infertil och varje mens är som ett straff. Känns som alla andra blir gravida hur lätt som helst och jag börjar tappa lusten nu. Jag ville att det skulle gå lätt och att det bara skulle vara en positiv upplevelse och inte såhär. Är så uppenbart att vi har sex samma datum varje månad (att göra det oftare och mer luststyrt går inte då min sambo inte har jättehög sexlust). Tänk om vi inte är kompatibla, man hör ju om folk som blir gravida direkt med ny partner. Eller så har man oftare sex då. Jag har inte längre ork att hålla reda på dagar, gissa utifrån test varje dag, känns efter i kroppen, se till att få nån typ av stämning på rätt dag trots trötthet varje kväll. Känns som inte ens kan dölja för varandra att varje förspel är pga ägglossning.
Vågar inte prata om det med nån kompis o vi är några par nu i samma ålder, känns som att alla lite halvt försöker men ingen pratar om det. Risk att nån annan poppar en nyhet snart och jag fasar. Orkar inte ens se gravidbesked på tv. Börjar få känslan att jag inte kan bli gravid för varför skulle jag gå uppleva det när mensen kommer gång efter gång, man blir verkligen övertygad om att man bog inte kan även om jag vet att det kan ta tid. Hur kan det ta ett år när andra blir gravid av misstag?? Helt obegripligt.
Vi har aldrig haft sex särskilt ofta så hela försökandet har nu förstört lusten. Jag orkar inte ha sex en enda gång som inte kan leda till nåt.
Hur kan folk råka bli gravida?? Nästan ett hån att man skyddat sig hela livet och sen är det omöjligt fast man prickar exakt rätta dagar?? En stress då vi båda är över 30 också.
Hur ska man tänka? Går ju inte o vänta in det då man har sex ca 3ggr i månaden.....
Känner igen mig i precis allt du skriver och känns skönt att jag inte är den ända som känner såhär,jag känner mig som världens sämsta människa som inte längre kan glädjas åt att mina vänner blir gravida och att varenda månad känna sig värdelös och trasig som inte blir gravid.
Har kännt mig så fruktansvärt ensam det senaste för som sagt alla blir gravida bara man tittar på dem och vi kämpar o sliter.
Jag var på en infertiletsutredning igår och de hittade inget fel på mig.
Jag har tagit mig själv friheten till denna utredningen och sambon är jättearg över detta beslut men jag behövde detta för att lugna mig själv :(
Vi kör med app,ältest och naturalcykles och ändå lyckas vi inte.
Jag fyller 30 på måndag med så är väl någon liten ålderskris för mig med som spökar med. :p