Inlägg från: Nr3sladdis |Visa alla inlägg
  • Nr3sladdis

    Änglamammor, sorgen och ny graviditet

    Beklagar verkligen er sorg, man ska inte som förälder behöva planera sitt barns begravning.

    Förlorade vår son på lucia jag var då i v36.

    Hela graviditet har varit bra förutom sammandragningar vid ansträngning och foglossning.

    Vattnet gick den 10 dec och då åkte vi in och blev inlagd pga av att jag var prematur.

    Blev igångsatt på tisdagen och på onsdag fm kollade dem hur öppen jag var 4cm och huvud nedåt, dags att bege sig till förlossningen.

    10min senare är vi på förlossningen, ska kopplas in för koll av fosterljud har svårt att hitta honom, ska då sätta in en elektrod direkt i huvudet men BM:an känner inye längre huvudet, ultraljud blir inkallad, då upptäcks att han vridit sig plus att pulsen är väldigt låg, det trycks på akutknappen och sen bär det av för urakut snitt, jag sövs och när jag vaknar igen får jag beskedet att lilla Loke inte klarade sig.

    Dem preliminära Obduktions svaren visade att han hade en streptokockbakterie (GBS). En vanlig bakterie som oftast är ofarlig men obehandlad, och med långvarig prematur vattenavgång kan det leda till allvarliga konsekvenser eller dödlighet.

    Vissa dagar är tuffa och andra lite lättare men man känner verkligen saknad av den lilla som man väntat och längtat efter.

    Vi vill också skaffa en till och det gärna så fort man kan efter ett snitt, men jag tror att det kommer att vara en mycket ångestfylld graviditet och förlossning.

  • Nr3sladdis
    olssonnn skrev 2018-01-05 20:14:21 följande:

    Beklagar er sorg, 

    Jag har också haft väldigt mycket sammandragningar, från v.16 ungefär, läkarna ser dock inte att det haft något samband med vår utgång, men jag har har varit mycket orolig över det under graviditeten då inte absolut inte känts bra.

    Fruktansvärt, jag har läs mycket om GBS nu i efterhand, något man kanske inte läser om som "vanlig" mamma eller gravid. Känns som det är något jag kommer vilja bli testad för i nästa graviditet, även om det inte var det som orsakade vår sons död. Så vill jag ha koll på alla sorters risker för att lugna oron, även om man inte kan påverka allt så kan man iaf ha koll på det som kan gå fel.

    Förstår det, ni var 10 veckor "närmare" än vad vi var. Ja oavsett hur man mår då så tror jag för iaf mig att det kommer komma upp mycket ny oro i ny graviditet. Jag har tänkt mkt på nästa graviditet och förlossning och som jag känner nu vet jag inte om mitt psyke skulle klara en vaginal förlossning igen. Både pga. de känslor jag hade då och även för att jag mentalt skulle få ut barnet så fort som möjligt innan nått skulle gå " fel", innan jag skulle förlora mitt barn igen.


    Jag känner nog snarare tvärtom där. Jag vill nog ha en vaginal förlossning om det funkar.

    Har 2 barn sedsn tidigare som båda är förlösta vaginalt och utan komplikationer så jag känner mig tryggare med det är med snitt, även om snittet inte var orsaken till varför det blev som det blev.

    Men man kommer kräva kontroller och undersökningar hela tiden för att hålla koll.

    Nej jag hade inte en aning om GBS innan men nu i efterhand undrar man ju varför dem inte har det som rutinkoll när det kan gå så fel. Blir så arg och ledsen, och man undrar om det hade kunna gått annorlunda om jag hade fått dropp redan när jag kom in.

    Får dock inte Loke tillbaka av att fundera så jag tar in all information och kunskap inför nästa graviditet för att undvika att detta ska hända igen.

    Delar även med mig av det för att informera gravida att testa sig för GBS.

    Enkel kunskap som kanske kan rädda liv.
Svar på tråden Änglamammor, sorgen och ny graviditet