Bonusarna har mer sparat

Även om pappan lägger 1000 kr på nya barnen och 0 kr till de tidigare barnen så kommer inte de nya barnen ikapp. 

Och varför ska de nya barnen få mer av sin pappa för att de tidigare kan få mer av sin mamma? De har helt olika mammor och därmed helt olika förutsättningar i många avseenden.

Det verkar snarare vara TS som har behov av att jämna ut mellan sin kull och hans tidigare. Men hon tänker inte själv bidra till att jämna ut, utan tänker att hennes man ska göra det och då på bekostnad av tidigare kull.

Ponera att du i framtiden vinner storvinsten - eller ärver en större summa pengar. Anser du då att några miljoner borde sättas in på bonussyskonens konto? Eller är det dina barn som ärver hela summan den dagen det är dags?

Det är ju, indirekt, det hon tycker ska ske i hennes familj.
Maken ska kompensera de gemensamma barnen för att de tidigare redan har sparade medel och dessutom får tillskott utifrån.

Tycker du resonerat fel ts. Pengarna bonusarna får är ju mest från mammas sida. Att han vill ge lika till sina barn respekterar jag fullt ut. Tänk att då de väl är äldre än era kommer ni ha en bättre ekonomi när de är myndiga och han inte sparar till dem längre.

Min situation var lite motsatt. Jag "tog" av pengar jag tänkt ge mina barn när de blev äldre. Sen flyttade jag och min nya man ihop och jag använde de pengarna till boende. Min nya hade inte så mycket som jag.

När hans barn fyllde 18 fick de en summa på ca 50 000 som tydligen funnits från tidigare.

Jag sa inget men har successiv kompenserat och gett mina barn en del från vår gemensamma ekonomi.

Nej dr9t gjorde jag verkligen inte! Pengarna var mina och satt på mitt konto.

Jag tror du missade min poäng... Rätt grovt..

TS vill att hennes barn i slutändan får lika mkt pengar som sina syskon. Trots att de pengarna är från mammans sida - så min fråga var - skulle TS se till att ge syskonen pengar om hennes barn plötsligt satt med en ännu större summa.

Nej från början satte jag dem på ett sparkontot . Jag sparade till livet. Inte specifikt till någon/någon. Att jag tänkte tanken att kanske ger jag en slant till barnen gör det inte till deras pengar.

Familjer spar och o bland måste de av olika skäl använda de pengarna till livet.

Du låter mycket bitter, tack och lov har mina barn inte det sinnelaget. Tvärtom faktiskt då anser de att det var mina pengar. Och att jah i bland ger dem hjälp ekonomiskt tar det inte förgivet utan är tacksamma för.

De set inte det som ett krav från mig som mamma att ge de ett fett konto på 18 årsdagen, utan den tid och vad vi gjort har varit och är met värt för dem.

Din mamma har misslyckas där med dig, inte med pengarna!