Tillbaka med exet och bli bonusmamma åt nya barn

Jag har varit i en liknande situation. Efter år isär valde jag att ta tillbaka min exman, fastän hade han barn med kvinnan han lämnade mig för. Under dessa år träffades vi sporadiskt när jag kände för det. Hände ytterst sällan, men han ville verkligen tillbaka till mig.

Efter ungefär samma tid som dig passerat så valde jag att ge det ett försök. Idag, femton år senare så är vi en familj igen. Våra barn vi fick i vårt "första" äktenskap blev ju överlyckliga över att vi var tillsammans igen. Hans barn han fått med sin nya var mindre glada och ärligt talat är de grunden att jag väljer att skriva till dig.

Jag hade mycket svårt för dem. De var liksom ett bevis på dalen i vårt förhållande och den mörka tiden. Min man märkte det och det hela slutade i att de fick komma alltmer sällan. Min man har ingen direkt ånger då det alltid varit jag och våra barn som gällt, men jag personligen kan ibland få dåligt samvete av vetskapen att jag lagt mig emellan en far och barns relation. De är ju som sagt stora idag men relationen mellan familj 2 och vår familj är inprincip obefintligt. Min man verkar som sagt inte särskilt påverkad, utan det är väl mer jag då.

Men jag vill bara varna om att det kan vara jobbigare än man tror att leva med vad som är "misstagen" i vårt förhållande = nya barnen. De blir ju lätt så när de egentligen inte "borde" finnas till om vi bara fortsatt vara tillsammans.

Dock, idag så försöker jag själv ibland att bjuda in dem. Speciellt nu till jul ser jag fram emot det, och jag försöker peppa både min man och våra barn att försöka umgås lite med hans "nya" barn. (Vi har dock fått sladdas och således utökat), men att de ska få en någorlunda relation i vuxen ålder i vart fall.