Inlägg från: linnea12533 |Visa alla inlägg
  • linnea12533

    För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL

    Vill bara säga att jag känner sånt oerhört stöd från er alla här i gruppen! Känns som ni blivit mina vänner fast vi inte ens har något ansikte eller namn på varandra. Hoppas vi alla får följas åt under roligare former framöver. Kram på er <3

  • linnea12533
    EnLitenTrea skrev 2017-11-30 08:26:16 följande:
    Det är verkligen värdefullt att ha någon att prata med som varit i liknande situation, vi har alla förlorat våra små.

    För min del fick vi på KUB resultatet 1:2 och innan dess hade jag en blödning i 5 v. Allt drog ut på tiden, 2 misslyckade Kub, 2 mkp som inte gick att utföra, den 3 gången gick det med specialist läkare. Så från kub till avslut fick vi gå 5 veckor, med vetskapen att något var fel men vi kunde inte få svar. Igår gjorde vi då en sen abort i v 16+6 & har fått besked att pojken hade en extremt ovanlig kromosomförändring som heter Trioloid syndrom, aldrig ens hört talas om och finns inte så mycket att läsa, hittat lite på engelska sidor. Det är inte genetiskt utan bara jäkla otur... helt sjukt men det hände oss.

    Vi bestämde oss för att titta på den lille, är glad för det idag. Nu ska vi försöka hämta krafter efter detta, vi hade även missfall i somras så det känns inte helt lätt men det ska gå.

    Kram på er & som sagt skönt att vi kan stötta varandra här
    Skönt att veta att det inte är genetiskt men fy vad jobbigt ändå att gå igenom det. Det var verkligen inte vad ni borde varit värda efter ett missfall tidigare också. Det kanske var det här felet som spelade in hela tiden när du hade dina blödningar och allt. Kroppen kanske insåg att något var fel. Tänk vad mycket man inte vet, och tur är väl kanske det.
    För min del så tänkte jag att så länge man inte får en blödning så är det lugnt, men då visade det sig att jag gått med fostret dött i säkert ca 5 veckor. Och den lilla lilla blödning jag fått nu efteråt är ju så liten att jag inte ens hade lagt märke till den om jag inte så att säga "synat pappret". Men tydligen har väl kroppen tagit hand om alla rester nu då grav.testet var negativt.
    Hur mår du rent fysiskt idag?
    Var i landet bor du?
  • linnea12533
    Tumvante skrev 2017-11-30 09:30:50 följande:
    Fast nu är där 8 år mellan mannen och hans storasyster. Visst, de lekte inte ihop som små, men de är rätt tajta nu. Men... inte som mig och mina systrar (har 2 och 4 år till dem)... men med 4 år emellan kan man fortfarande vara supertajt med sitt syskon iaf... så om jag spränger 3-årsgränsen... så missar de lite lek i småbarnsåren, men resten av livet så...
    Ja egentligen spelar ju inte åldern så jättestor roll. Min dotter är ju som sagt 10 år så vi får stor åldersskillnad mellan våra barn om det nu blir en liten tvåa framöver. Här är verkligen ett syskon livets största dröm. Snacka om att jag känner mig besviken på mig själv att vi inte försökt tidigare, men samtidigt kändes det ju inte rätt då.
  • linnea12533
    Tumvante skrev 2017-11-30 21:35:12 följande:
    Det ska ju kännas rätt, och med en äldre storasyster, kan hon ju också pyssla om bebisen. Hoppas det går vägen snart <3
    Jo så är det ju. Om det går vägen med en till graviditet kommer hon bli en av världens bästa storasystrar. Hon längtar så! Men hon är så klok samtidigt och har tagit det hela så bra ändå. Visst blev hon ledsen när hon hörde att hon kunde ha fått ett syskon och att det tyvärr inte blev så den här gången, men på samma sätt växte hon väldigt mycket också. Hon är inte längre arg på oss för att vi inte ger henne ett syskon utan hon längtar och hoppas tillsammans med oss. Hon pratar om bebisen som tyvärr inte klarade sig den här gången och gissar vad den skulle kunna ha varit för någon och vad den skulle ha hetat... vår kloka stora tjej <3
  • linnea12533
    Tumvante skrev 2017-12-01 23:14:25 följande:
    Men åh, blir helt rörd! Vilken underbar och klok tjej <3
    <3
  • linnea12533
    Zanda skrev 2017-12-01 22:54:06 följande:

    Vad ledsen jag blir av att höra om

    din son EnLitenTrea Så sorgligt...Men om han ändå inte kunnat få ett värdigt liv så har du ju ändå gjort exakt allt för honom! <3

    Jag var inne i den andra tråden idag och såg en massa KUB-bilder på fina bebisar, attans vad tufft det var, trots att jag nu plussat igen och är överlycklig över det! Måste nog passera datumet i graviditeten för mitt mf innan jag vågar slappna av...

    Hoppas förresten jag får vara kvar här trots mitt nya plus, hoppas ju att jag är först ut av många och att vi får prata om våra små godingar på sikt! <3


    Självklart får du vara kvar här Zanda. Jag kan helt ärligt säga att jag skulle bli ledsen om du valde att inte vara med oss här. Känns som sagt som att vi blivit vänner allihop.

    Här har jag haft ett par jobbiga dagar (och nätter) när tankarna bara snurrat. Helt plötsligt har jag blivit så orolig för att jag aldrig mer ska kunna få fullfölja en graviditet. Jag vet att jag inte ska tänka så men svårt att låta bli. Vaknar med panikkänsla på morgonen. Drömmer ju såå om att få komplettera vår familj med ännu ett litet underverk. Självklart gläds jag åt den fantastiska dotter vi har, men vi vill ha en till att glädjas åt.
  • linnea12533
    EnLitenTrea skrev 2017-12-02 14:06:12 följande:
    Underbart att du plussat Zanda & vi håller såklart tummarna att liten håller sig kvar & att allt ska gå bra. Förstår din oro men jag tror att det är viktigt att oxå våga tänka att det ska gå bra :)

    Vi tar en dag i sänder, vi bryter ihop om vartannat men tycker att det känns lite lättare för varje dag som går.

    Är så lycklig att vi valde att få titta på vår pojke & klappa honom. Nu finns ett riktigt minne & inte bara ingenting. Vi kommer att lägga hans aska på kyrkogården i närheten där vi bor så kan vi gå dit när vi vill. Hade ingen aning om att dom tog hand om barnen/fostret på detta sätt. Känns bra...

    Vi har valt att ta det lugnt några månader och bara hämta krafter, med två misslyckade graviditeter har jag varit gravid i 7 månader och det känns i kroppen.

    Härligt att få vara här inne och heja på er & glädjas med plus & deppa över minus & allt annat som kan dyka upp på vägen...

    Nu ska jag ut & ta ett försiktigt träningspass & hämta lite kraft sen ska jag njuta av våra två härliga barn :)
    Du skriver så man blir rörd till tårar <3 så fint att du ändå mitt i all sorg känner det skönt att ni fick se den lille. Tänk att det alltså redan är något som liknar en bebis vid den tidpunkten.
    Hur långt efter ditt missfall i somras plussade du igen? För visst var det ett ma du hade då?
  • linnea12533
    Enlitentill skrev 2017-12-02 20:45:58 följande:
    Ja, tänk när vi når dit. När är ditt BF?
    "Enlitentill" är du ny här i tråden? Välkommen i så fall.
  • linnea12533
    EnLitenTrea skrev 2017-12-02 19:31:13 följande:

    Tack <3

    Vi fick missfall i juni & plussade i slutet av Augusti. Kände nästan från första början att det inte stämde...

    nu tänker vi vänta minst 2-3 cykler innan vi vågar oss på ett nytt försök. Ska träffa kurator & läkare mm så känns som att vi har bra stöd runt om oss.

    Jag hoppas att vi får komma in på specialist mödravård direkt om vi blir gravida igen, får se vad dom säger

    Är det någon mer än du Zanda som plussat?

    Någon som närmar sig Bim & dags för test snart :)


    Här väntar jag för fullt på att ägglossning och mens ska komma igång framöver eftersom hcg hade sjunkit så nu. Hoppas det inte dröjer alltför länge. Brukar inte känna av ägglossningen mer än att bröstvårtorna kan bli ömma strax efteråt men nu ömmar ju hela brösten ända sen graviditeten så det är ju svårt att känna. Vill ha mens nu!
  • linnea12533
    vinterbebis12 skrev 2017-12-02 20:04:43 följande:

    Zanda- jag är också bara glad för din skull och vill gärna att du stannar. Mår du bra nu?

    En liten trea- fint att ni får begrava er pojke och att ni fick se honom. Har han fått ett namn? Jag var 12 fulla veckor vid missfallet och är glad att de tar hand om fostret (en liten flicka som vi tyvärr inte kunde se för hon var i flera bitar pga "förlossningen" avslutades med tång).

    Charlie- är mensen igång nu? Jag tror min startat men det kommer mest brunt...

    Linnea- hur mår du? Fint att er dotter längtar så mycket, hon kommer bli en engagerad storasyster.


    Fysiskt sett mår jag bra förutom väldigt ömma bröst än. Psykiskt kommer det och går. Haft ett par lite tuffare dagar nu men hoppas det vänder snart.
    Kram <3
Svar på tråden För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL