Inlägg från: Charlieellerså |Visa alla inlägg
  • Charlieellerså

    För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL

    vinterbebis12 skrev 2017-11-22 23:22:44 följande:

    Min man var mer fokuserad på att jag skulle klara mig än att fostret skulle klara sig. Han kan därför känna tacksamhet över att jag nu mår bra. Jag kan inte ha det perspektivet än utan sörjer det som inte blev och att vi skulle fått ett friskt barn i maj om det inte vore för infektionen. Han är heller inte lika stressad över att jag snart blir 40 och att vi måste försöka snabbt igen.


    Jag förstår att din man tar det perspektivet. Huvudsaken du mår bra. Jag kunde tänka så just efter blodförlusten och blodtransfusionen, att det viktiga var att jag blev bra. Men sedan kom sorgen. För dig hade det ju kunnat kosta dig livet. Men längtan efter en liten är så klart lika stor för det.
  • Charlieellerså
    vinterbebis12 skrev 2017-11-22 23:24:17 följande:

    Låter verkligen drygt men bra att du kollade. Visste inte att du hade två foster i magen. Håller tummarna för negativa tester så att du snart får ÄL.


    Menar du mig? Jag hade bara ett foster. Det var läkaren som var förvirrad och missat att man sett fostret i livmodern och tänkte att då testet visade positivt fortfarande så kanske det låg ett foster någon annanstans kvar.
  • Charlieellerså
    linnea12533 skrev 2017-11-23 06:47:01 följande:

    Jobbigt. Själv önskar jag bara att det kunde komma en blödning så jag kunde veta att allt kommit ut, så kroppen blir snabbare redo att ta emot en ny graviditet. Som det är nu måste vi nog räkna med åtminstone en vanlig mens innan vi ens kan börja hoppas.

    Kram och hoppas du mår bättre snart.


    Blöder du ingenting nu? Blä för denna väntan. I dag känns allt bättre. Har du någon fler tid för efterkontroll eller ska du bara vänta?

    Gravtest nästintill negativt nu. Skulle helt enkelt väntat någon dag till med att ringa gyn. Funderar på om Äl ändå var förra veckan men det känns orimligt tidigt och dessutom med positivt gravtest. Nu kan jag ju testa med Äl-test men kommer oavsett vänta tills jag inte har blodblandade flytningar längre. Orkar inte med mer stök. Kanske bäst att låta nästa mens komma helt enkelt.

    Kram till er alla kämpar <3
  • Charlieellerså
    Zanda skrev 2017-11-23 15:44:30 följande:

    Hej tjejer! Måste bara få sprida lite glädje och hopp här i tråden, kolla här :


    Men ååååh, stort stort stort grattis. Så himla underbart. Du hade rätt, den här gången hände det. Hur långt efter missfallet är det nu? Nu håller ju tummar och tår för att du får en liten sensommarbebis.
  • Charlieellerså
    Zanda skrev 2017-11-23 16:15:26 följande:

    Taaaack fina du! <3 Så himla omtumlad nu, det var ju inte ens två veckor sen jag hade ÄL och det är mer än en vecka kvar till BIM men kunde bara inte låta bli att testa med ett jag hade kvar! Så superdupertidigt ännu, men känns sååå kul nu!

    Det var 18/9 missfallet satte igång på riktigt så lite drygt två månader, har ju dock haft en mens i mellan där det inte tog sig.

    Hoppas så att lillpyret vill stanna denna gång, skulle vara så mysigt att veta att man har en liten i magen under hela advent- och julmysperioden! <3


    Ja men nu SKA det gå bra denna gång. Ett starkt plus också < 3
  • Charlieellerså
    Tumvante skrev 2017-11-24 15:13:08 följande:

    Väntar antagligen missfall nr fem. Hcg 203 i måndags och 422 idag. Alldeles för dålig ökning.


    Nej, jag beklagar. Fy vad tråkigt. : ( Men nu måste du väl få utredning i såfall? Stor kram.
  • Charlieellerså
    linnea12533 skrev 2017-11-26 10:33:48 följande:

    Hoppas hcg ökat rejält tills på onsdag för dig. Det var ju ändå en ökning förra gången för dig, men det kanske var för lite då? Så dåligt insatt i hur det ska vara...

    Vi har ju också en dotter sen innan, 10 år nu. Den graviditeten tog sig på en gång, typ när vi började försöka. Så hade nog aldrig riktigt trott att det skulle bli annorlunda den här gången. Men så är vi ju iofs äldre nu också så det kan väl spela in också. Får jag fråga hur gammal du är?

    Sen hade jag nog de flesta graviditetskrämpor man kan tänka sig och det var väl också det som gjorde att jag anade oråd den här gången när jag inte kände några tecken alls. Men så har man ju hört att man mår mindre illa om man väntar en pojke så nånstans inbillade jag mig att det var en liten kille därinne. Men men, nu gick det ju inte hela vägen.

    Vinterbebis, Charlie och Zanda: har ni både tjejer och killar så ni kan uttala er om ifall ni mått mindre illa när ni väntat en pojke än en tjej? Eller är det bara slumpen tror ni?! (Som ni hör så försöker jag fokusera på lite andra saker än själva missfallet, är väl ett sätt att hantera det på. )

    Kram på er alla och ha en fin söndag


    Jag har två pojkar och en flicka. Med första pojken mådde jag illa från v 5-6 tills han föddes. Alla tider på dygnet. Med andra sonen 2 veckors illamående. Med flickan illamående i ca 7 veckor. Så helt olika och följer inget mönster. Denna gång hade jag kraftiga gravsymptom från dag 1. Ändå gick det inte vägen.

    Ja, man får hitta på allt för att fokusera på annat. Här går det superdåligt med der. Har liksom fastnat i analysstadiet. Vill bara ha någon koll på ifall kroppen snart är tillbaka i gängorna. Är på dag 26 efter skrapningen. Hoppas mensen kommer snart. Vi hade ju oskyddat sex då jag trodde blödningen slutat och jag hade positivt Äl-test +sekret. Detta var dock bara 15 dagar efter skrapningen och även gravtest var positivt vilket såklart då ger positivt på äl-test med. På vul som de gjorde två dagar innan sa läkaren att jag hade en äggblåsa på ca 20 mm. Det stämmer också med att det skulle kunna varit ägglossning två dagar efter. Men nu på sista vul sa läkaren att slemhinnan var tunn och fin vilket den inte borde vara efter ägglossning som jag förstått. Åh vad jag önskar att jag bara kunde släppa alla tankar på när och hur och bara låta tiden ha sin gång.

    Går det fortfarande upp och ner för er andra i hur ni känner inför erat missfall? Kram på er
  • Charlieellerså
    Zanda skrev 2017-11-26 13:43:53 följande:

    Du kan inte vara gravid igen då?!


    Om det vore så väl men det känns osannolikt då de sa att jag hade en tunn slemhinna på vul då Äl borde varit passerad och jag haft hcg kvar.

    : ) Hoppet är det sista som överger en men det känns inte som att det är möjligt. Känner dock att något är på g hormonellt så kanske mensen ändå. Så labil i humöret i dag.
  • Charlieellerså
    linnea12533 skrev 2017-11-27 06:54:08 följande:

    Jösses va tankarna snurrar ibland. Vaknade inatt alldeles svettig och tankarna bara snurrade. När ska mensen komma? När ska vi lyckas bli gravida igen? Kan vi göra nåt för att underlätta?.....

    Och så oron över att mina bröst ömmar fortfarande. Tycker det borde gått över nu.


    Så jobbigt. Att inte ens natten kan få vara vilotid från tankarna. Kan det vara så att mensen är på gång och att du är öm i brösten därför?
  • Charlieellerså
    linnea12533 skrev 2017-11-27 15:10:50 följande:

    Tror dessvärre inte det är så för brösten har ömmat ända sen jag var gravid. Det har liksom inte avtagit.


    De ömmade i nästan 3 veckor efter skrapningen för mig med. Hoppas din kropp är i fas snart.
Svar på tråden För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL