För oss med ma/MF i bagaget från Bf MAJ 2018 med syskon,stannar på FL

Just ja, nån frågade om ålder och jag har just fyllt 37. Känner mig inte jättestressad över det då jag alltid haft lätt för att bli gravid (peppar, peppar) och för att jag läst mycket ny forskning som visar att fertiliteten upp i åldrarna faktiskt är ganska hög numera... Jag har ju tre barn sen innan, och hoppas ju nu på en liten fyra - men kanske vi även hinner med en liten femma tänker jag ibland...inget min man är invigd i ännu dock och en sak i taget!

Jag läste precis på 1177 att det inte ska vara några problem att försöka direkt. Skulle också vilja köra direkt men tror kliniken säger nej...

Det låter ju lovande att man ska kunna försöka direkt igen. Hur länge sen är det du fick ditt MF Zanda?

Jag satsar på att orka jobba i slutet av veckan igen, men lite beroende på om och när jag får tabletter också såklart. Känner mig inte riktigt kapabel att stå och ha lektioner ännu, är lärare nämligen. Alltför nära till tårarna ännu och de kommer bara utan nån som helst förvarning.

För mig var det viktigt mentalt att få börja direkt igen, att få fokusera på nåt roligt istället för att älta missfallet...

Nu hade jag bestämt mig för att ringa gyn idag och "kräva" tabletter för att det ska komma igång. Men nu vet jag inte längre om jag ska ringa eller inte.

Inatt kl 12 kom det lite blodblandat på pappret (förlåt detaljerna). Nu på morgonen var det i princip inget igen. Undra om kroppen håller på att försöka få ut det själv nu och att det därför är bättre att vänta ut det eller om jag ska ringa ändå??? Det var ju så lite som kom men ändå något. Förut har det inte varit tillstymmelse till blod.

Jag tyckte också maj kändes så bra. Sensommarbebis låter också bra, önskar kroppen kommer i fas så att vi får försöka snart. Tänker att ju senare missfall desto senare mens, eller? När jag fått missfall i vecka 5 har cykeln inte påverkats alls. Nu är jag lite orolig att det kommer att dröja....

Nu har jag varit i kontakt med både barnmorskan och gyn. De tycker att jag ska avvakta tills torsdag ändå eftersom det ändå kom lite blod på pappret förut. De trodde att det kanske ändå kunde vara början och då är det allra bästa att kroppen får klara det själv. Hcg proverna jag tog i fredags visade på typ 300 nånting tror jag det var och det var tydligen inte så väldigt mycket så det var bra att ta nya prover på torsdag för att se om det sjunkit ännu mer då. Hur mår ni andra idag?

Kram. Vi kämpar på. På olika håll i landet men ändå tillsammans

Pratade förresten både med gyn och barnmorskan om hur länge de tyckte vi skulle vänta med att försöka på nytt sen när det här är över. På gyn rekommenderade de att vänta 2 menstruationer medan barnmorskan sa att det gick att försöka på en gång igen bara allt var klart. Kroppen säger själv till när den är redo för en ny graviditet och innan dess händer inget ändå.