Inlägg från: Anonym (Mamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mamma)

    3,5åring misstänker autsim

    Min dotter visade symptom som kunde vara autism. Min bror som är psykiatriker tyckte vi skulle utreda henne. Jag vägrade göra det. Istället har jag överöst henne med kärlek och närhet och kontakt och idag är hon en underbar tonåring som är väldigt omtyckt och fungerar väl i alla sammanhang. Visst hon är lite annorlunda, intresserar sig mer för djur än för smink, tex. Hon är väldigt ärlig. Men hon har lärt sig social kompetens med åren.

    Det finns studier som visar att lätta autistiska drag ofta försvinner när barnen växer upp. Då är det onödigt att stämpla barnen med en diagnos, tycker jag.

  • Anonym (Mamma)
    Saral92 skrev 2017-10-31 14:38:54 följande:

    Hur mycket kärlek jag än ger min son så lär det inte honom att kunna vara social med andra, jag överöser mitt barn med kärlek varje dag. men han behöver stöd och hjälp, diagnosen i sig är oviktigt.


    j

    Ja, få har din son antagligen så mycket a
    Saral92 skrev 2017-10-31 14:38:54 följande:

    Hur mycket kärlek jag än ger min son så lär det inte honom att kunna vara social med andra, jag överöser mitt barn med kärlek varje dag. men han behöver stöd och hjälp, diagnosen i sig är oviktigt.


    Ja, det Är mycket möjligt eftersom så många reagerat och sett symptom. Diagnosen är inte oviktig, man sätter naturligtvis en diagnos för att det behövs. Om man har konstaterat att barnet har en funktionsnedsättning.
  • Anonym (Mamma)
    Saral92 skrev 2017-10-31 14:38:54 följande:

    Hur mycket kärlek jag än ger min son så lär det inte honom att kunna vara social med andra, jag överöser mitt barn med kärlek varje dag. men han behöver stöd och hjälp, diagnosen i sig är oviktigt.


    Ja, men som förälder kan du hjälpa ditt barn att lära sig bli mer social. Genom att leka med barnet. Genom att försöka få kontakt med barnet på olika sätt . Barn lär sig mest av att vara med vuxna.
  • Anonym (Mamma)
    Saral92 skrev 2017-11-01 11:35:28 följande:

    Ja jag tror att hade talet varit bättre här hemma så kanske vi också avvaktat, för om talet hade funkart så kanske de resterande av de sociala kommit lättare. nu blir det svårt när inte jämnåriga barn förstår honom.

    Det finns ju absolut inga rätt eller fel hur man väljer att göra. Alla vill ju sitt barns bästa. Det jobbigaste i allt är ju bara ovisheten hur de kommer att bli om de är nått eller inte, hur ska man klara skolan mm. Jag är väldigt orolig hur det ska bli med kompisar och så. Men de är väl normalt att vara nojig som mamma


    Talet är ju jätteviktigt, det betyder dock inte att man har autism attt man är sen i talet. Min dotter gick hos logoped och talpedagog från fyra årsåldern tills hon var tio år. Det är först nu i tonåren hon börjar komma ikapp helt. Hon har ingen autism. Viktigt att få hjälp med talet!
Svar på tråden 3,5åring misstänker autsim