Ångest över min 4 årings förskola
Annita skrev 2017-10-18 08:11:58 följande:
Jag håller med personalen när det gäller samlingen - de kan inte ha olika regler för olika barn, och samlingen är ju en viktig del av pedagogiken.När ni är hemma väljer ni era strider, men på förskolan går det inte riktigt att göra så, eftersom de har en hel barngrupp som de måste utforma verksamheten utifrån.
Däremot kanske sonen behöver extra stöd/resurs för att kunna vara med på samlingen, och då bör det vara det ni försöker lösa tillsammans tycker jag.
Om din son redan nu har problem att fungera i barngruppen är det ju bättre att ta tag i det på en gång - exempelvis genom att hjälpa honom att vara med på samlingen. För som någon skrev, när han börjar skolan blir det väldigt jobbigt om han inte ens har klarat av förskolesamlingarna.
När jag läser det du skriver TS så förstår jag verkligen din oro för sonen, men jag tror också du behöver lyssna på vad förskolan säger om exempelvis samlingen. Kanske missuppfattar jag dig, men jag tolkar det som att du tycker att din son borde få göra mer som han vill på förskolan och att det då skulle lösa problemen med hans utbrott. Jag tror tvärtom att problemen kommer att bli ännu värre på sikt om han tillåts slippa samling etc. Det kommer inte att lösa sig av sig själv, utan han kommer att behöva stöd i detta.
Kanske är det därför förskolan vill ha så många samtal med dig, för att ni står långt från varandra när det gäller vad som bör prioriteras under dagarna?
Angående att du hade varit med en timme och att det hade gått bra utan bråk från sonen under den timmen: jag tror det vore bra om du hade möjlighet att vara med en hel dag för att följa allt han gör under en vanlig dag. Dels skulle du få mer insyn i hans vardag, och möjligen i problemen som uppstår under dagarna. Och dels skulle ju sonen säkert uppskatta detta.
Alla barn passar inte in i samma mall. Min son var lite jobbig och annorlunda på dagis och hela lågstadiet. Sen när han började fyran så sa fröken efter en vecka: "Vilken fantastisk son du har, så duktig han är!". Nu går han på högstadiet och är en "stjärna" i skolan och social och trevlig på fritiden med många kompisar och fritidsintressen. Han siktar på att bli läkare. Trots att han "misslyckades" på förskolan.... Att man inte kan sitta still på en samling på förskolan betyder ingenting för hur man utvecklas i livet.