Hatar högstadiet

Ja jag är 15 år och jag börjar må psykiskt dåligt pga möjlig utfrysning. Nu när jag började i nian så började flera av killarna i gänget i min klass att gå ut o kröka på helgerna. Jag gick med en gång o jag tyckte att det var kul o sånt men det var fortfarande en stor ångest som jag kände. För mig kändes det som att dom inte ville att jag skulle vara där, som att om jag umgicks med dom så skulle deras status gå ner.

Idag så bestämde vi i en gruppchatt att vi skulle gå ut och göra nåt. Så jag tog på mig min jacka och sa till mamma att jag ska träffa kompisar. När jag väl är på bussen så försöker jag få kontakt med min närmsta vän men han svarar inte. Det kändes som att han ignorerade mig men iaf så får jag utgå från snapchat map som är en sak i en app som visar var ens vänner är. Sen så kommer jag ikapp några av gänget och jag ser att dom började le. Jag kände mig så jävla dålig att jag behövde läsa en karta för att hitta mina vänner. Då sänktes mitt självförtroende. Så jag går med dom in till max där resten av gänget är. Alla är tysta och jag ser att några ler och stirrar på varandra. Sen går vi till Ica maxi då några är törstiga. Plötsligt börjar några springa och sedan springer alla för att det är ju värsta grupptrycket! Några viker av och gömmer sig. Nu när jag skriver dehär så tänker jag hur jävla omogna dom är egentligen!! Sedan efter så förklarar dom att dom gömde sig ifrån en annan kille i gänget. Men jag tror att dom sprang ifrån oss båda. Såna här småsaker händer hela kvällen och jag mår så jävla dåligt av det. Jag vet inte hur jag ska skaffa nya vänner när alla killar i klassen är i ett gäng.

Det jag undrar över är om folk mognar till i gymnasiet och börjar uppföra sig som vuxna och kan kommunicera lite normalt. Jag längtar så mkt efter en chans att skaffa nya vänner som har andra intressen än att gå ut o kröka och ta droger. Tycker ni att det här är vanligt eller något som bara händer mig??!