• Hulken02

    Hatar högstadiet

    Ja jag är 15 år och jag börjar må psykiskt dåligt pga möjlig utfrysning. Nu när jag började i nian så började flera av killarna i gänget i min klass att gå ut o kröka på helgerna. Jag gick med en gång o jag tyckte att det var kul o sånt men det var fortfarande en stor ångest som jag kände. För mig kändes det som att dom inte ville att jag skulle vara där, som att om jag umgicks med dom så skulle deras status gå ner.

    Idag så bestämde vi i en gruppchatt att vi skulle gå ut och göra nåt. Så jag tog på mig min jacka och sa till mamma att jag ska träffa kompisar. När jag väl är på bussen så försöker jag få kontakt med min närmsta vän men han svarar inte. Det kändes som att han ignorerade mig men iaf så får jag utgå från snapchat map som är en sak i en app som visar var ens vänner är. Sen så kommer jag ikapp några av gänget och jag ser att dom började le. Jag kände mig så jävla dålig att jag behövde läsa en karta för att hitta mina vänner. Då sänktes mitt självförtroende. Så jag går med dom in till max där resten av gänget är. Alla är tysta och jag ser att några ler och stirrar på varandra. Sen går vi till Ica maxi då några är törstiga. Plötsligt börjar några springa och sedan springer alla för att det är ju värsta grupptrycket! Några viker av och gömmer sig. Nu när jag skriver dehär så tänker jag hur jävla omogna dom är egentligen!! Sedan efter så förklarar dom att dom gömde sig ifrån en annan kille i gänget. Men jag tror att dom sprang ifrån oss båda. Såna här småsaker händer hela kvällen och jag mår så jävla dåligt av det. Jag vet inte hur jag ska skaffa nya vänner när alla killar i klassen är i ett gäng.

    Det jag undrar över är om folk mognar till i gymnasiet och börjar uppföra sig som vuxna och kan kommunicera lite normalt. Jag längtar så mkt efter en chans att skaffa nya vänner som har andra intressen än att gå ut o kröka och ta droger. Tycker ni att det här är vanligt eller något som bara händer mig??!

  • Svar på tråden Hatar högstadiet
  • Bibbidi

    De flesta mognar till sig när de blir äldre ja.

    Även om de försökte gömma sig för en annan kille i gänget så var ju du i sådana fall inte ett dugg bättre själv eftersom du också sprang med dem eller hur? Kan ju vara så att några andra inte heller visste varför ni sprang utan de sprang efter när de såg att någon började springa? Du började ju springa utan att du visste varför eller hur? Finns det några andra i din klass som du skulle kunna börja umgås med lite mer istället? 

  • Anonym (.)

    Låter som att dina vänner är riktiga idioter. Jag skulle råda dig att strunta i dem ifall de inte vill vara dina kompisar. Sköt skolan istället och sök till ett bra gymnasium så du kanske slipper dessa svin. Att kröka och ta droger är bland de värsta man kan göra, speciellt i din ålder och sånt ska du verkligen inte hålla på med!

    Det går att skaffa vänner genom internet, sport och sådant ifall du verkligen inte har några andra. Kanske kan du byta klass?

    Svårt att säga ifall folk skärper eller mognar till sig på gymnasiet, många gör nog det, men en del kommer var det samma.

  • bastardized

    Tråkig och beklaglig situation du har hamnat i.


    Vet att det kan vara svårt att ta in just nu i den situation du befinner dig i men livet för alla människor består i uppförsbackar och nedförsbackar som portioneras i en sådan grad att man oftast tycker att livet generellt sett är härligt och givande. Ett lite längre tidsperspektiv ger en den insikten och fördelen med gymnasiet är oftast att man sållas till människor med samma förutsättningar och i någon mån framtidsdrömmar som man själv hyser vilket gör att möjligheten att hitta äkta vänner samt stabilitet i tillvaron ökar drastiskt. 


    Må väl och bida din tid!

  • Hulken02

    All den här utfrysningen började när alla började på samma gym. Jag började innan alla andra på ett gym som var närmare mig. Iaf så känns det som jag missar vissa samtalsämnen som dom diskuterar när dom gymmar. Betyder det att jag måste byta gym till deras så att jag kan också vara med. En sak som jag fattar nu är att jag är nog den enda i gänget som inte ändrats av grupptryck,(tex kläder, hur man pratar, hur man tänker) jag står för vem jag är o jag tänker inte ändra mig för att kunna hänga med dom. Och det är nog problemet med det hela.

  • Anonym (It gets better)

    Låter som en klyscha men "it gets better." Lovar. I högstadiet vände alla mina kompisar mig ryggen helt plötsligt, det var en tuff tid som jag mår dåligt av att se tillbaka på. Men i gymnasiet vände allt och jag fick nya vänner, och jag ser tillbaka på den tiden med ett leende, trots att jag inte har så mycket kontakt med dessa vänner idag.
    Skit i att umgås med de som beter sig illa, umgås med den andre killen istället. Du går väl i nian nu, snart är det över.

  • Hulken02
    Anonym (It gets better) skrev 2017-10-15 13:17:32 följande:

    Låter som en klyscha men "it gets better." Lovar. I högstadiet vände alla mina kompisar mig ryggen helt plötsligt, det var en tuff tid som jag mår dåligt av att se tillbaka på. Men i gymnasiet vände allt och jag fick nya vänner, och jag ser tillbaka på den tiden med ett leende, trots att jag inte har så mycket kontakt med dessa vänner idag.

    Skit i att umgås med de som beter sig illa, umgås med den andre killen istället. Du går väl i nian nu, snart är det över.


    Tack det hjälpte.
  • Anonym (Hm)
    bastardized skrev 2017-10-15 00:54:44 följande:

    Tråkig och beklaglig situation du har hamnat i.


    Vet att det kan vara svårt att ta in just nu i den situation du befinner dig i men livet för alla människor består i uppförsbackar och nedförsbackar som portioneras i en sådan grad att man oftast tycker att livet generellt sett är härligt och givande. Ett lite längre tidsperspektiv ger en den insikten och fördelen med gymnasiet är oftast att man sållas till människor med samma förutsättningar och i någon mån framtidsdrömmar som man själv hyser vilket gör att möjligheten att hitta äkta vänner samt stabilitet i tillvaron ökar drastiskt. 


    Må väl och bida din tid!


    Håller med
  • Hulken02

    Kanske lite konstigt att jag svarar så många ggr på min egna tråd men jag mår bättre när jag skriver om mina problem.

    Min sk närmsta vän är någon som jag kan bli riktigt arg på ibland. Han är väldigt bortskämd med en dyr dator och äter kött och pompa varje dag(jag överdriver inte). Han blir sur när hans pappa inte köper ett VR headset för 9000kr när han själv har massa pengar i plånboken. Han har också inte varit så medkänslig när jag berättade att min farfar precis hade dött och att vi strödde honom i Östersjön. Då skrattar han åt det och påpekar att det är roligt eftersom att askan blandas med avgaser. En gång skickade jag en video på min treåriga lillebror när han sa några roliga saker, och han svarar med ?gör oss alla en tjänst och döda honom? asså vafan det är ju helt otroligt. Han skämtar också mycket om hitler och personligen tycker ju jag att det är fel att heila i klassrummet som ett skämt. Jag hoppas att jag inte blir vän med någon liknande i framtiden. Nu måste jag stå ut med honom i 9 månader till.

  • Anonym (adfagafsd)

    Hade kunnat vara jag som skrev din TS, för exakt 20 år sedan. Högstadiet är den värsta perioden i livet enligt mig, men jag önskar att någon hade sagt detta till mig då: INGENTING SOM HÄNDER PÅ HÖGSTADIET KOMMER BETYDA NÅGONTING OM TIO ÅR.

    Tro mig, jag bryr mig inte ett skvatt om det jag grät över på högstadiet. Jag skulle aldrig velat vara gift med Krille i 9C som jag grät över då och jag skulle absolut inte vilja hänga med de coola tjejerna från min klass som bara rökte och pratade om killar, nu sitter de väl i en lägenhet kvar i bruksorten och jobbar på ett äldreboende (vilket iofs inte är något fel i sig).

    Det enda som kommer betyda något om tio år, är om du skötte skolan eller inte. Resten kan du strunta i. Och kröka inte sönder ditt centrala nervsystem för det är inte färdigutvecklat i din ålder och det tar skada. Du behöver ha din hjärna intakt i många år, det är det viktigaste av allt.

    Du låter som en mogen människa som vill något mer än att kröka bort helgerna. Jag tror att du kommer klara dig fint, gå vidare till ett bra gymnasium som kanske är profilerat utifrån något du är intresserad av, och där hitta mognare vänner som vill samma saker som du. Härda bara ut och tänk på att inget av detta spelar någon roll och alla är osäkra och fulla av hormoner.

    Lycka till!

  • Anonym (adfagafsd)

    Hade jag kunnat ge mig själv ytterligare ett råd då jag var i den åldern skulle jag ha sagt: Lägg inte så mycket energi på att försöka analysera alla relationer. Det blir bara ännu jobbigare. Se till att komma ut och röra på dig istället, gör roliga saker. Gräv inte ner dig i analyserande, det blir bara konflikter och depp av det. Jisses vad jag försökte analysera varför mina kompisar gjorde si eller så men det blev aldrig någon rätsida på det, och ibland var jag mobbad och ibland var det någon annan. Det handlar bara om att äta eller ätas och alla handlar i blindo, förvirrade av hormoner. Så gör sådant du tycker är roligt istället och låt dem hålla på. Om ett år är det över!

  • Kokoala

    Hej TS!

    Vad ledsen jag blir av att läsa din trådstart. Jag tror och hoppas att du är medveten om att dina så kallade "vänner" är elaka mobbare och inga du bör lägga någon energi på. Förstår dock att det är lättare sagt än gjort och jag förstår att du vill ha ett socialt umgänge.

    Kolla upp din kommun/stadsdels fältassistenter! De arbetar dygnet runt med ungdomar mellan 13-19 år och kan både finnas till hjälp för enskilda samtal (de har tystnadsplikt) och hjälpa dig att få ett nytt socialt umgänge via t.ex. fritidsgårdar.

    Om du behöver någon att prata med så är du välkommen att skicka PM! Jag är kvinna och arbetar med ungdomar.

  • Anonym (M)
    Hulken02 skrev 2017-10-15 00:22:46 följande:

    Ja jag är 15 år och jag börjar må psykiskt dåligt pga möjlig utfrysning. Nu när jag började i nian så började flera av killarna i gänget i min klass att gå ut o kröka på helgerna. Jag gick med en gång o jag tyckte att det var kul o sånt men det var fortfarande en stor ångest som jag kände. För mig kändes det som att dom inte ville att jag skulle vara där, som att om jag umgicks med dom så skulle deras status gå ner.

    Idag så bestämde vi i en gruppchatt att vi skulle gå ut och göra nåt. Så jag tog på mig min jacka och sa till mamma att jag ska träffa kompisar. När jag väl är på bussen så försöker jag få kontakt med min närmsta vän men han svarar inte. Det kändes som att han ignorerade mig men iaf så får jag utgå från snapchat map som är en sak i en app som visar var ens vänner är. Sen så kommer jag ikapp några av gänget och jag ser att dom började le. Jag kände mig så jävla dålig att jag behövde läsa en karta för att hitta mina vänner. Då sänktes mitt självförtroende. Så jag går med dom in till max där resten av gänget är. Alla är tysta och jag ser att några ler och stirrar på varandra. Sen går vi till Ica maxi då några är törstiga. Plötsligt börjar några springa och sedan springer alla för att det är ju värsta grupptrycket! Några viker av och gömmer sig. Nu när jag skriver dehär så tänker jag hur jävla omogna dom är egentligen!! Sedan efter så förklarar dom att dom gömde sig ifrån en annan kille i gänget. Men jag tror att dom sprang ifrån oss båda. Såna här småsaker händer hela kvällen och jag mår så jävla dåligt av det. Jag vet inte hur jag ska skaffa nya vänner när alla killar i klassen är i ett gäng.

    Det jag undrar över är om folk mognar till i gymnasiet och börjar uppföra sig som vuxna och kan kommunicera lite normalt. Jag längtar så mkt efter en chans att skaffa nya vänner som har andra intressen än att gå ut o kröka och ta droger. Tycker ni att det här är vanligt eller något som bara händer mig??!


    Ja, det är kasst att vara med folk man inte trivs med. Ju äldre du blir desto bättre möjlighet får du att styra vilka du umgås med.

    För egen del skulle jag sluta umgås med folk som inte behandlar en med respekt.

    Det viktigaste är att du försöker att inte ta åt dig utan helt enkelt väljer bort dessa d.k. vänner.
  • Cats Craddle

    Hej Hulken. Först så vill jag säga att jag är glad för din skull att du kan se och beskriva hela situationen med kompisarna. Vad som gör dig ledsen, frågande och kanske lite indignerad just nu. Det betyder att du e smart! Minst sagt. .. Jag kan säga att under min uppväxt så hade jag mött situationer med grupptryck som fanns där men jag kunde inte se kritiskt på dem, vågade inte heller fråga efter råd. (Jag slutar alltså inte bli förvånad av hur pass smartare dagens ungdomar är jämfört med min tid (70 talet))... Det e viktigt att va me i ett gemenskap när man e ung. Föräldrarna kommer lite i bakgrunden samtidigt som man inte har skaffat en egen familj än... Jag tror att du kommer så småningom att hitta kompisar som är värda din vänskap, tid och tillit. Du kommer att träffa på dem mitt i allting, under din studietid på skolan. ..Inte säkert att de kommer att vara från din klass men kanske just därifrån. Vad vet man... En grupp e en grupp, precis som fest och alkohol e just fest och alkohol. Och kompisskap kan ta slut när festandet e inte längre där. Vad gör de då dina klasskamrater ? ..Jag tror inte att dina klasskompisar kan vara sig själva när de e i en grupp. De vill nog ha en vän eller två bara för sig själva .. Jag har själv slagits med grupptryck på jobbet tills jag började jobba med en person som precis som jag själv inte höll med i allting som gruppen gjorde. Och då kände jag att det var värd att vara mig själv hela vägen. Man möter de som tycker mera som en själv och bildar en egen grupp liksom :)

Svar på tråden Hatar högstadiet