Anonym (Klaras mamma) skrev 2017-10-10 15:23:34 följande:
Tack för ett innehållsrikt svar. Har du själv ätit just Ritalin under en period? För det finns ju olika som sagt.
Bara enskilda tabletter. Tog Concerta några veckor, annars bara dexamfetamin-produkter. Jag tycker de har bättre effekt. På mig i alla fall. Son och dotter har också det numera (Attentin + Elvanse).
Självklart ska barn slippa känna sig misslyckade men det beror ju helt på vilka krav vi ställer på dom. En förälder som kan sänka kravribban, ge extra mycket kärlek, uppmuntran, beröm, stöd, tålamod, tid och visa att barnet duger som det är, kanske inte behöver medicinera sitt barn tänker jag?
Kompisrelationer då? Inte bara kompis utan också inom familjen - min dotter brukade aldrig lyssna klart på folk, vi hade en hel del konflikter för att hon trodde jag skulle säga något som jag inte ens skulle säga. Konflikterna avtog verkligen när hon började med medicin och började lyssna - inte så många missförstånd. Jag skulle inte låta mina barn gå utan medicin i onödan (jag hade ju inget val), för när jag själv började med medicinen - då var jag runt 35 - gick jag in i en depression när jag märkte hur mycket jag hade MISSAT! Och det kan du inte kompensera med något.
Man borde ge dessa barn mer utlopp för sin kreativitet och anpassa lärandet efter deras förmåga istället för att tvinga in dom i en liten fyrkant. Man kanske ska vara nöjd om dessa barn går ut grundskolan med ett leende på läpparna istället för att ge signaler om att alla som inte får en universitetsexamen är misslyckade...
Det passar inte alla. Långt ifrån alla. Jag har själv två avslutade högskolutbildningar. Och min dotter studerar också på universitetet. Sonen däremot hoppade av gymnasiet, han hade en kris då. Men han är inte heller typen för något praktiskt, han håller på att jobba upp sig, även utan gymnasium.
Har du tänkt på att den ena anledningen till att din son inte mår bra idag kan vara just att han medicineras konstant med amfetamin som ger ångest när det lämnar kroppen.
Det stämmer inte alls. Jag sa att min son mådde dåligt DÅ. När han var 8 år. Och det ger inte ångest när det lämnar kroppen. I missbruksdoser kanske, med det är 50 gånger mer!
Att köpa knark på gatan av en langare eller få det över disk på apotek i en plastburk med text gör ingen skillnad.
Det där är faktiskt väldigt dumt sagt och det får mig att tvivla på om du verkligen har barn med ADHD! DOSEN och ANVÄNDNINGSOMRÅDE avgör om något är knark, inte substansen. Alla substanser - naturliga eller kemiska - kan vara medicin eller drog, eller gift i vissa fall. Det beror alldeles på.
Samma skador på kroppen tänker jag.
Vilka skador???? Nu får du förklara för mig exakt vilka skador du pratar om. Jag har följt forskningen i många år och jag vet inte av några skador.
Och små barn på 8 år har långt ifrån full utvecklad hjärna och det kan helt enkelt inte vara rätt att mixtra med deras ungdom såhär...
Hur vet du att det inte är tvärtom? Att det är skadligt att INTE göra något? Det sa våran läkare på den tiden? Hjärnan går på för låg fart! Kanske därför min dotters IQ verkar ha sjunkit? I 7-års-åldern var hon övergenomsnittligt begåvad och med 16 är hon bara genomsnitt??? Jag är säker på att dessa läkares feldiagnos har kostat min dotter några IQ-poäng.
Men tack ändå för din syn på saken! Så himla svårt detta...
DET tycker jag inte. Jag är försiktig med dem flesta andra mediciner, men centralstimulerande har inte mer verkan än 3, 4 koppar kaffe. Värre än så är det inte. Det har en mycket enkel verkan, det påverkar inte en massa saker. Du behöver läsa på lite så behöver du inte oroa dig så mycket.
Och ja, jag känner igen kompisproblemet också när hon inte får medicin. Vad för slags ätstörning hade din?
UNS (utan närmare specifikation) . Hade för lite vikt, men ingen ren anorexi, även hetsätning.
Min äter för mycket utan medicinen. Finns inget stopp...
Min son också. Han har fetma nu och det är inte lätt att motivera honom att gå ned i vikt. Han har väl försökt några dussin gånger, men det varar bara nån vecka varje gång.
