Inlägg från: Anonym (Klaras mamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Klaras mamma)

    ADHD-medicin eller inte

    Usch jag vet inte vad jag ska göra. Min dotter, snart 8 år, har adhd och allt som hör där till, bl.a. svårigheter att ta emot undervisning i klassrummet. Nu har hon fått Ritalin i ett antal veckor men det känns så hemskt att fortsätta ge detta amfetamin-preparat varje dag till ett litet barn. Jag tycker mig se irritation och ångest när preparatet går ur kroppen varje eftermiddag. Hon som var så stark och okrossbar har nuförtiden nära till gråt istället. Men hon säger själv att hon jobbar bättre i skolan med medicinen i kroppen, färre konflikter med lärare och klasskompisar osv. Har pratat med dottern om att det viktigaste är att hon mår bra och inte att hon gör bra ifrån sig på lektionerna om man nu måste välja. 

    Ni som har egen erfarenhet av Ritalin, ska jag fortsätta att ge henne detta eller får världen helt enkelt ta henne som hon är? Snälla hjälp, jag vill bara min dotters bästa! Vad ska jag som mamma göra?

  • Svar på tråden ADHD-medicin eller inte
  • Anonym (Klaras mamma)
    Anonym (Anonym ADHD) skrev 2017-10-10 12:52:15 följande:

    Allvarligt, du behöver inte oroa dig. Denna medicinen har funnits sedan 1937 och miljoner av amerikaner har ätit den ändå sedan 60-talet ungefär. Om det skulle hända något farligt så hade vi märkt det numera. Det finns otroligt många studier om dessa mediciner och man har inte hittat några allvarliga bestående biverkningar.

    Jag kanske inte är neutral för att jag har två barn med ADHD som båda har fått medicinen för sent (dvs. de hade mått bättre av att få den tidigare) - sonen för att man var mycket restriktiv  med det för över 20 år sedan och dottern för att läkarna inte trodde att hon hade ADHD och hon fick sedan när hon var 16 år själv kämpa för att äntligen få en diagnos. Vi hade sluppit en del elände (en ätstörning) om hon hade fått medicinen tidigare. Sonen fick den när han var 8 och då ville han redan dö för att inget funkade för honom. Och det säger ju allt, eller? Med medicin kunde han bygga upp lite självförtroende igen, men det är fortfarande inte bra.  Då var man tvungen att testa allt annat först. Inklusive andra mediciner som inte ens var tillåtna för barn och som verkligen gav biverkningar (antidepressiva alltså).

    Jag tror faktiskt att det är väldigt viktigt för barn att få lyckas, att inte ha en barndom full av misslyckanden. Jag har märkt det ibland när vi skulle göra paus med medicinen under sommarlovet, så blev allt sämre för sonen. Han höll på att förlora kompisar över dessa medicinpauser, så jag sa till läkaren att jag inte tycker vi ska pausa igen så snart. Jag medicinerar själv också, har själv ADHD och visst, jag kan gå utan medicin, men då hade jag antagligen gått in i väggen. Ork är också en viktig faktor. Utan medicin -  mycket mer intryck - väldigt jobbigt.

    Och gå inte på skrämselpropaganda. Det finns tyvärr en hel del sån på nätet. Det allra mesta kommer från en viss sekt. Tidigare var det bara osanningar, numera försöker de också med sånt som visserligen (delvis) stämmer, men som inte alls är så farligt som de får det att låta.


    Tack för ett innehållsrikt svar. Har du själv ätit just Ritalin under en period? För det finns ju olika som sagt. Självklart ska barn slippa känna sig misslyckade men det beror ju helt på vilka krav vi ställer på dom. En förälder som kan sänka kravribban, ge extra mycket kärlek, uppmuntran, beröm, stöd, tålamod, tid och visa att barnet duger som det är, kanske inte behöver medicinera sitt barn tänker jag? Man borde ge dessa barn mer utlopp för sin kreativitet och anpassa lärandet efter deras förmåga istället för att tvinga in dom i en liten fyrkant. Man kanske ska vara nöjd om dessa barn går ut grundskolan med ett leende på läpparna istället för att ge signaler om att alla som inte får en universitetsexamen är misslyckade... 
    Har du tänkt på att den ena anledningen till att din son inte mår bra idag kan vara just att han medicineras konstant med amfetamin som ger ångest när det lämnar kroppen. Att köpa knark på gatan av en langare eller få det över disk på apotek i en plastburk med text gör ingen skillnad. Samma skador på kroppen tänker jag. Och små barn på 8 år har långt ifrån full utvecklad hjärna och det kan helt enkelt inte vara rätt att mixtra med deras ungdom såhär... 
    Men tack ändå för din syn på saken! Så himla svårt detta... Och ja, jag känner igen kompisproblemet också när hon inte får medicin. Vad för slags ätstörning hade din? Min äter för mycket utan medicinen. Finns inget stopp...
  • Anonym (Klaras mamma)
    Anonym (V) skrev 2017-10-10 20:05:04 följande:

    Självklart ska barnet få medicin om hon mår bättre av det! Min son fick Ritalin när han var 8-9 år och åt det tills han var 12 år då han kände att han inte längre behövde den. Att han fick medicinen har underlättat något enormt för honom. Från att ha resurspersonal sedan egen assistent och enskild undervisning till att inte behöva något av det. Från att ha hamnat i konflikter med alla hela tiden och inte vilja leva längre till att må bra, vara glad och inte längre hamna i konflikter konstant. Om han inte hade fått ritalinet så hade han nog inte kunnat gå kvar i vanlig skola, jag jade redan börjat kolla på resursskolor.

    Det bästa för min son har helt klart varit att ära Ritalin.


    En vecka har gått utan medicin. Jag kan säga såhär. Skolan rapporterar kaos och Klara mår inte bra av det. nästan inget skolarbete gjort alls. Går åt helt fel håll. Men hemma har hon varit gladare (samt vildare, envisare och sjukt krävande= sitt gamla jag). hemma får hon vara hur krävande och jobbig som helst, jag skulle aldrig medicinera henne för att själv få det lugnare. Men pga att skolan inte funkat alls denna vecka så har jag nu bestämt att börja medicineringen igen i alla fall.

    En fråga! Hur gör ni på helgerna? Låter ni barnen vara medicinfria? Eller ger ni lägre dos? Ångest när medicinen går ut?
    Vad är Back Box som nån skrev?
Svar på tråden ADHD-medicin eller inte