Privat i vecka 11. Tyvärr spelar det ingen roll att bebisen är frisk för jag är inlagd med skyhöga infektionsvärden och bebisen måste ut om jag ska klara mig. Extrem otur och väldigt ovanligt ????
Jag hade en väldigt allvarlig infektion i livmodern vilket är väldigt ovanligt och ren otur. De får bara in något fall per år här på Danderyd. Det var alltså ingen förstoppning. Känns så himla fel att ha tagit bort ett friskt foster???? men jag hade inte klarat mig annars...
Dåliga bilder men känner att jag är så osäker, är detta plus eller borde det liksom bli 3 streck? Har använt RFSUs test och jag fattar inget
Var på vul vecka 7+4 igår och tyvärr såg det inte bra ut :( såg en fin hinnsäck och gulesäck men inget foster. Ofostrig graviditet. Ska tillbaka på tisdag för nytt vul för att vara 100% säker innan man framkallar blödning med cytotec. Känns så himla orättvist och ledsamt men jag kan inte påverka detta. Får försöka ta nya tag och hoppas på att de som finns i frysen vill ge oss ett barn. Skulle vara skönt att slippa stimuleras och riskera överstimulering igen då det inte var någon trevlig upplevelse. Hoppas att det går bra för er andra. Håller tummarna!
Bokade ett till privat ul idag, kunde inte hålla mig. Haft en konstig känsla så tänkte att det kunde vara värt att få stilla oron. Så skönt att det lilla hjärtat slog <3 Nu börjar det likna en bebis mer och mer! :)
Det såg bra ut idag som tur va. Först fick jag "dåliga" siffror på downs (nere på 2-siffrigt) men sen när hon skulle kontrollera om alla uppgifter såg vi att hon lagt fel datum på när blodprovet var taget. Det räckte med 4 dagars felmarginal på provet för att gå ner. Efter korrigeringen va de uppe på normala siffror igen. Så skönt. Härligt att ditt UL såg bra ut, tror vi är rel nära varandra i tiden..
Tack för omtanken <3
I förrgår testade jag senare på förmiddagen, men det var ändå i förrgår så det borde inte spela någon roll känner jag. Det borde ju ökat tillräckligt tills nu så strecken åtminstone inte blir svagare. Det var samma test. Mitt förra missfall började precis så här - streck som blev svagare :( Ja det finns inte mycket att göra annat än att vänta och hoppas på det bästa, men det känns väldigt tungt nu. Det är tillbaka till ruta 1. Har inga embryon kvar i frysen längre, och man undrar ju vad som är fel när det blir alla dessa missfall.
Det är inte v-ultraljud förrän 20 november tyvärr, en evighet tills dess. Men nu har jag iaf inte ont längre men man går ju in någon slags mood där man redan intalar sig själv att det är ett missfall så de ska bli lättare sen när det väl sker. Går i stort sett och bara väntar på den stora blödningen nu.
Vad gör ni mot trötthet? Förutom att sova då, kan inte det på jobbet!
Håller så många tummar för er alla här inne. Jag var på MVC i veckan och min barnmorska är strålande på att försöka få mig att tänka positivt istället för att gå runt och vara orolig. I grunden vågar jag fortfarande inte tro att det här kommer att funka fast jag är i vecka 11 och har alla symptom och inte haft en enda blödning. Men efter ett besök hos henne blev jag riktigt peppad och vågar släppa lite, lite på sargen. Har berättat om graviditeten för några fler men helt officielll blir jag nog först efter VUL om ca 2 veckor.
Tröttheten man känner är ju avgrundsdjup. Får ibland kämpa för att ta mig igenom jobbdagen men det brukar lyckas. Dock är man då oftast totalknockad på kvällen när man kommer hem. I veckan somnade jag på soffan vid kl.20 och sov till min sambo väckte mig 23.30. Kämpade då för att hålla mig vaken en stund för att inte riskera att vakna för dagen redan vid 4-tiden sen... Orkar inte gå på stan efter jobbet eller hitta på något eller ens sätta på en maskin tvätt. Energin räcker precis bara till att ligga på soffan och vila. Längtar verkligen efter en energiboost så man får känna sig mänsklig igen.
Åh, det där med nerv i kläm i rumpan som strålar ner i benet hade jag också för några veckor sen. Höll på att bli tokig och började nästan gråta av smärta när jag redan var trött i kroppen och var tvungen att gå när varje steg blev en smärtexplosion. Det satt i, till och från, i några veckor sen helt plötsligt försvann det igen tack och lov. En varm vetekudde lindrade något samt att jag försökte massera och trycka på den ömma punkten. Hoppas det håller sig på avstånd och inte kommer tillbaka.
Vilka delar av landet befinner ni er alla i förresten? Fler som huserar i Stockholm?