Vuxen son bor hemma och missbrukar, Vad göra?

2-3 dagar stämmer inte för dig kanske, men det är oftast ett fåtal dagar som man har problem.

Kanske du pratar om suget att ta en sig en röka?

Abstinens så pratar jag om fysiska manifesteringar, som man kan se på andra psykiska missbruk/beroende.

Som sex, spel och shopping, svettningar,s vårt och sova och såna saker.

Men tänker inte säga emot hur det var för just dig, utan bara undrar.

Från sjukvården?

Man får liksom inget fysiskt beroende av cannabis, så AT i dess rätta bemärkelse kan man glömma.

Cannabis kan likställas med beroende/missbruk av sex, spel och shopping.

Där suget är det värsta, inte att sluta med substansen i sig självt(eller sex, spel, shopping).

Vet inte det farliga i att säga 2-3 dagar, mer än att en person inser att det blir mer tid.

Även har jag redan tänkt upp denna med suget efter cannabis, som är det svåraste med att sluta.

Då det mesta sitter i huvudet, inte i kroppen.

AT beror på en fysisk respons på en substans, detta saknas i cannabis.

Men det i sig innebär inte att det är enkelt och sluta.

Jag även tagit upp de besvär som är aktuella, som suget efter röka som är ett psykiskt beroende/missbruk.

Som inte heller underskattas, då det skapar en del besvär dock inte av en fysisk reaktion i kroppen utan av en psykisk.

Den som vill sluta med cannabis, så är avgiftning helt redundant.

Prata med psykolog eller liknande, det är dock supervitkigt för klara sluta.

Inser det börjar likna semantik nu, men det är bara detaljer i nått vi i stort håller med om.

Som jag sagt många ggr, det fysiska beroendet finns inte.

Men det psykiska beroendet är svårt bemästrat.

Ofta kan det ta upp till par år att utveckla ett djupare psykiskt beroende.

Men även här så saknas de fysiska abstinensen.

Kan du definiera missbruk?(frågar detta, då en hel del inbillar sig polisens version är den som ska avgöra en medicinsk diagnos.)

Jag har begränsad erfarenhet på de som har psykisk ohälsa, kanske det manifesterar sig djupare där.

Och svårare för dom att släppa cannabis.

Men samtidigt en person som mår så illa att den inte går till sjukvården längre(vilket den antagligen inte fått adekvat hjälp med från början)

Att denna kommer känna en extrem rädsla att återgå till de psykiska problem som existerade före drogdebuten, och därmed är mer trolig att inte sluta.

Tja. Gammal "missbrukare" själv av just cannabis. Nu gjorde jag tvärtom mot din son, jag flyttade hemifrån när jag var 16 för att kunna punda ifred men har tagit mig ur det och kan ge dig lite råd. För det första läs på om cannabis. Du behöver ha fakta, fakta, fakta och åter igen fakta för att kunna hjälpa honom. Lägg dina åsikter om drogen åt sidan för ett tag och möt honom på en nivå där ni kan prata om det utan att han får höra att du tycker att det är fel. Uppmuntra inte, men hamna heller inte i en situation där du bara är emot det. Annars blir det bara fel i er kommunikation. Du behöver inte tycka om det, men du måste försöka förstå honom för att hjälpa honom.

För det första, är ångesten i samband med att han röker, alltså under ruset eller är det i nyktra stunder? Nu förenklar jag det väldigt mycket, men det finns två olika håll cannabis kan få ruset att gå. Antingen uppåt (Sativa, oftast gräs) eller neråt (Indica, oftast hash). Ett sativa rus gör det väldigt flummigt och uppåt och har du ångest i dig framkallar detta ofta starka känslor av ångest eller panikattacker då ruset är svårhanterat när man redan bär på dessa känslor. Ett indica rus är oftast mer tungt fysiskt, kroppen blir tung, hjärtat slår sakta och man blir "zombie" = skönt vid ångest. Under tiden man röker kan det vara svårt att själv förstå vilket rus som är dåligt för än. Jag mådde väldigt dåligt på gräs pga att det kickade igång min ångest men för mig var weed "weed" så jag rökte ändå. Först efteråt jag förstått hur olika strains påverkat mig. Försök prata med honom om detta. Vad händer när han röker? Hur känns det? Blir han rädd? Lugn? Paranoid?

Att sluta röka efter ett långt missbruk är ett HELVETE och man går därför lätt tillbaka även om man själv vill sluta. Vanliga känslor när man slutar är ångest, influensa liknande symptom, mardrömmar, svettningar, koncentrationssvårigheter, lättretlig, svårt att äta, svårt att sova. Man väljer därför att röka igen, men om man i det läget vill sluta så brukar återfallen resultera i extrema ångestkänslor både i ruset och efteråt.

Min mamma hjälpte mig genom att acceptera att i 3-4 veckor var jag helvetet på jorden. Hon fanns där hela tiden dock och vi stängde in oss, åt tillsammans, såg på film osv osv och jag fick helt enkelt ha mina abstinens besvär i en trygg miljö. Väldigt viktigt för mig i det läget var att jag kunde prata om det jag kände utan att bli bemött med skäll osv. Man upplever väldigt starka jobbiga känslor när man slutar om man haft problem med det.

Din son kommer till en början troligen kontra med att det är ofarligt och "alla" gör det. Prata då om att det är meningen att man ska må bra och ha kul när man röker, när det gått så långt att man har ångest, isolerar sig och allting känns dåligt är det tyvärr fel. Fråga om det är det han kände i början och om det är det han vill ha ut av ruset. Känslan av att "aldrig mer" få bli bäng kan vara skrämmande, uppmuntra istället till 4 rena veckor i början och koncentrera er på att klara de 4 veckorna så kommer resten av sig själv.

Soc och sjukvården gör ingenting med cannabisbruk, så det där kan du sluta med. Jag har testat den vägen, händer ingenting. Testade t.o.m positivt på kokain, cannabis och benzo samtidigt utan att få det minsta hjälp.

Och du - släng inte ut honom om du på riktigt vill hjälpa honom. Cannabis är hans fiende, men också hans trygghet och det är dit han kommer vända sig.

Det är säkert så att DU och ni andra som röker på vill ha det så som du beskriver.

MEN, herregud!

Det finns faktiskt även förälderar som har känslor, vill leva sitt liv! Som alla missbrukare, så är det bara DE som finns på hela jordklotet, allt ska kretsa kring dem. Med andra ord- mamman och pappan ska sluta jobba, de ska ägna hela sitt liv åt den som missbrukar. Ett helvete!

Eller så väljer man kasta ut den som missbrukar. Oftast är det också deras räddning. Efter ett tag kryper de tbx. Och tar tag i sitt liv.