Fler som har lämnat någon med Asbergers?
Jag har försökt lämna en man med asperger.
Men det gick inte av omtanke mot hans barn.
Han hade barn sedan tidigare, som han har varannan vecka.
Både jag och mamman inser att han inte kan ta ansvar för barnet.
Det kan t ex vara så att han tittar på någon av sina dokumentärer om flyg och flygkrascher, barnet kommer då och vill ha ett plåster, eller bara hjälp med något eller tidigare hade gjort i byxorna. Ja vad som helst ifrån något trivialt till att han står blodig med en vass kniv i handen. Pappan sitter bara lugnt kvar och tittat på TV-dokumentären för det får ju vänta tills den är slut....
Han anser ofta att barnet stör honom och det blir utbrott om barnet envisas med att vilja ha sin pappas uppmärksamhet. För specialintressena går alltid före.
Inte bara specialintressena går före utan även den här mannens behov av vila går före barnets väl och ve. Han måste vila efter sitt jobb eftersom han är så trött och då kan han inte heller ta hand om barnet. Han bara sjunker ihop i soffan och går in i sig själv.
Mathållningen är inte heller den bästa. Själv klarar han sig på att äta lunch varje dag, samma fem rätter är det som han alternerar mellan. Han tycker att grönsaker i princip är onödig eller inte goda. Morötter, paprika och tomater kan han absolut inte äta. inte under några omständigheter. Nåja men i och med att han klarar att äta ett jättemål om dagen och sedan inget så tror han att alla andra klarar det också. Även hans barn. Han blir väldigt irriterad på att vi som han säger "äter hela tiden", d v s frukost, kanske ett mellanmål, lunch, ett mellanmål eller fika och middag, ev om det fredag eller lördag kanske något mer lite gott. För det är onödigt och det behövs inte, enligt honom. Nej, för han behöver inte. Han kan bara se sina egna behov.
Han är dessutom en hoarder. Sitt barns rums har han fyllt med en massa gamla teknikprylar och inget får slängas. En gång slängde jag några pärmar med 20 år gamla räkningar. Herregud de var ju faktiskt från förra seklet. En gammal sovsäck som var minst lika gammal och som luktade, barnet klagade över att det luktar illa i det rummet. Gamla sidenskjortor som han köpt på en jobbresa till Kina som han gjorde för kanske 25 år sedan och som definitivt inte passar längre.Då blev han så upprörd att han knuffade mig in i dörrar och slog mig med öppen hand rätt i ansiktet.
Han går till psykiater för depression och psykiatern har sagt att det är helt klart asperger, men att han är ju så duktig på sitt jobb så "det gör väl inget". Så länge jag och mamman stöttar honom i hans föräldraskap.....