Vi som valt att leva kvar i relationen trots otrohet - kom hit så stöttar vi varandra!
Skickade inlägget i annan tråd men inser att denna passar bättre... :/
Har varit tillsammans med min fru i 20 år, 3 barn. Hon lämnade mig för en annan för ca 7 år sen. Troligen hade hon varit otrogen under en tid men jag fick en story serverad. Det slutade som man befarade efter ett drygt halvår och hon kröp tillbaka... jag önskade henne aldrig tillbaka men var dum nog att gå med på det. Tog bara nåt år innan det var dags igen... ny otrohetsrelation som varade nåt år innan jag konfronterade henne... hennes försvar var att jag inte bekräftade henne och rörde henne... ingen ånger från hennes sida nånstans...
Till saken är att hon uttryckt avsky för otrohet under hela vår relation... fortfarande...
Hon är manipulativ och retoriskt skicklig...
Sex har vi inte haft på flera år... och med henne är det inget jag saknar.
Förr har jag egentligen inte haft nån direkt åsikt om otrohet... men nu - fan lämna om man nu vill knulla på annat håll.
Visa nån respekt... själv orkar jag inte längre... jag har tagit allt ansvar som finns under småbarnsåren... älskar mina barn och det är enda anledningen att jag är kvar.
Kan bara inte förstå hur hon tänker - om hon tänker - hon gör karriär, förfasar sig över andra som är otrogna. Jag ville inte att vi skulle gifta oss från början för jag undrade vilken betydelse det hade... för henne var det väldigt viktigt...
Otrohet finns inte i min värld... varför skulle jag då inleda en relation...
Suck... :(
Kram till er!
Jag är exakt i samma sits, vi har 3 barn tillsammans och hon valde att vara otrogen. Jag tog tillbaks henne för att jag själv hade en jättedålig barndom utan pappa och jag vill absolut inte att mina 3 barn ska bli inblandade i denna "smuts". Jag har planer att låta barnen växa i lugn och ro och tryggheten att veta både mamma och pappa är här men så fort de flyttar ut kommer jag sluta saker med henne.