Hur kommer man överens om sånt som inte går att kompromissa om? Det går ju liksom inte att göra "halvt" eller mötas på halva vägen i en sån fråga.. Så hur gör man?
Jag vill döpa våra barn medan han säger tvärnej och vägrar se att det är viktigt för mig.
Nej, det är dopet som är det viktiga, ingen namngivelse.
Jag är kristen, pappan muslim. Ingen av oss har varit direkt praktiserande under våra första år tillsammans, har endast firat de kristna högtiderna, han har inte fastat osv.
Religionen blev viktig för mig för två år sen ungefär och har sen dess varit aktiv i kyrkan.
Äldsta barnet ser sig själv som kristen och vill själv döpas. Hon är 8.
Om barnet själv vill döpas tycker jag att han borde respektera det, hon måste ha rätt att välja religion.
Vill han inte döpa för att han är muslim eller vad är anledningen?
Mycket tråkig sits för dig. Men du skaffade barn med en muslim så det borde ju inte bli någon överraskning?
Men bara för att han inte är en praktiserande muslim så betyder ju inte att han inte bryr sig om att barnen skulle tas upp i en religiös gemenskap som han inte delar. Och det innan de är stora nog att förstå vilket beslut de faktiskt fattar. Åtta är inte gammalt nog för det.
Ett nej väger mycket tyngre än ett ja i den här frågan, allt annat vore respektlöst mot din man.
Ja enligt mig som verkar ha samma åsikt som din man i detta. Du verkar å andra sidan inte bry dig om vad han tycker och bara för att han inte är troende så spelar hans åsikt ingen roll?
Ingen här verkar riktigt förstå vad TS menar eller hur religionen Islam "ärvs", dvs hur det går till när ett barn upptas i Islam som religion. Detta sker inte genom dop utan genom att man föds som barn till en muslimsk pappa.
Det innebär alltså att om barnet inte döps som spädbarn (resultatet av att "ett nej väger tyngre än ett ja i dessa fall" som någon uttryckte det) så tas barnet upp i den muslimska gemenskapen ISTÄLLET för den kristna. Barnet skulle alltså inte stå helt utan religion och sedan få "välja fritt" när det blir äldre/vuxet, vilket alla här i tråden verkar tro.
Varför skulle det vara så mycket bättre att bli "tvingad" in i Islam än att "tvingas" in i Kristendomen? Det känns tyvärr som att det förekommer väldigt mycket fördomar här från icke-troende som inte vet så mycket om hur olika religioner fungerar.
Du kritiserar ju honom för att han inte praktiserar och säger att han därför inte borde bry sig. Så det låter på dig som om din religion är viktigare än hans.
Men men... vi kommer inte att nå fram till varandra. Jag tycker ditt resonemang är respektlöst. Du förstår inte varför. Vi får nog stanna där.
Du måste rädda barnen från dumheterna.
Döp bakom ryggen o ta sen barnen o spring.
Rädda deras psyke o liv.
Låt inte barnen lida för ditt val.