Min son har tagit ett återfall

Din son har rätt stora psykiska problem, det är därför han dras in i drogerna.
Saken är att många som  har dessa psykiska problem, får inte adekvat hjälp av sjukvården.
Denna patientgrupp är dubbelt så trolig att börja med droger.

Lösning?
Ja, det är då inte lätt, då sjukvården nu är inte så intresserade och hjälpa honom längre och då pga han tagit droger.
Så nu hamnar han i ett moment 22, och där kommer bara tiden gå och ingen vill verkligen hjälpa med något annat än få han sluta med droger, vilket i och för sig är bra.
Men det löser inte din sons problem troligtvis, men givetvis kan också.
Har han haft psykiska problem hela livet, eller sen senare tonåren?

Nu greppade jag inte riktigt vad för droger, cannabis mestadels?
Eller en hel radda med droger?
Cannabis är enkelt och sluta med rent fysiskt, men handlar det om psykiskt beroende också så blir det mer avancerat.
Alla droger har olika problematik vid överkonsumtion, så man får se på det olika för var drog det handlar om.

Och vägra medberoende, och steg ett där är att aldrig någonsin mörka din sons problem för någon.
Vilket inte heller betyder du ska berätta det för alla du ser och känner, utan för dom som det är relevant.
Så var öppen och ärlig, kanske inte din son inte gillar, men det skiter du helt i då medberoende är inget roligt.
Aldrig ge pengar, och ger du nått ska det vara av en sådan art att det inte går transformera om till riktiga pengar.

Finns massor av råd man kan ge, men man tillåter inte detta längre av någon konstig anledning.
Där man inte får hjälpa personer i din situation på FL längre.

Han har haft psykos, och det är en rätt illa sjukdom.
Det kan en person känna av i år förväg har jag fattat det som och innan det bryter ut fullt.
Denna psykos hade han fått oavsett om han hade tagit droger eller inte, då det är en genetisk predisposition på den.

Man bör parallellt kolla på vad man kan göra för en eventuell sjukdomsbild av psykisk ohälsa.
För löser man inte den, så minskar chanserna kraftigt att man får i ordning på en överdriven konsumtionen av droger.
Blandmissbruk är jobbigt få koll på, sen kanske han aldrig blir djup beroende av en enskild drog(om nu han inte har en som han tar hela tiden).

Sen det som de flesta har svårt för, och det är att hålla rätt nivå på kraven på sin son.
Överdriver man som kommer man trycka bort honom och aldrig mer får chansen, och är man för mesig så är man snart medberoende och då har det tåget gått.
Så ultimatum ställs i små och realistiska steg, och sen ska man reda veta från början att det kommer förekomma återfall(vilket du tyvärr fått erfara).
Sen om man försökt allt, så finns ju alltid atombomben kvar(den som många förordar man ska börja med).
Dock är detta slutstationen, så om man börjar med slutstationen och den inte fungerar, vad ska man ta till då?
Större atombomb?

Atombomb är typ skicka polisen på dom direkt, utan fundera på vad som kan vara mer rätt för sin son.
För polisen skiter fullständigt i din sons hälsa, enda de gör är tar urinprov, ge böter och sparkar ut dig genom dörren.
Och frågan om detta hjälper någon ens.

Psykos är genetiskt, droger är "bara" en utlösare av nått man hade fått ändå.
Inte för det gör saken bättre på nått sätt, men rätt ska vara rätt.
Jag lider med dig, då det verkar vara en totalt omöjlig situation.

Kan ni konversera nått, eller är det helt omöjligt föra ett samtal?
Då ett förutsättningslöst samtal vore bra och för se vad som är vad, men frågan om du kan plocka han ur blockeringen för kunna prata sansat.

Förutsättningslöst betyder du har noll krav, och du ska inte anklaga eller underblåsa saker, som tex en son som han inte bryr sig så mycket om osv...
Utan du ska ta reda på hur han mår, och vad som går göra detta, vad läkare säger kanske.
Och hur du kan hjälpa honom, och hjälpa är nu inte att dölja hans konsumtion eller skapa förutsättningar till han köper droger för din hjälp.

Detta samtal är extremt svårt, speciellt om någon part inte klarar av att hålla sig till ha samtalet förutsättningslöst utan börjar anklaga eller liknande.

Jag tänker mig nu ett samtal med ett mål där han inte bara ska säga han mår bra, för det gör han inte om det är en omfattande missbruk.
För det handlar väl inte om sporadisk konsumtion?

Glömde att säga det är bra ni har den sms-kontakten, så den dagen han vill ha ändring så finns ju du där.
Så det är bra jobbat av både dig och han.

Är rätt bakbunden av familjeliv i vad man kan hjälpa med, då de tagit ställningen att enda hjälpen jag kan ge dig är att säga han ska sluta med droger.
Och då får man inte ens säga trappa ned, utan det enda rådet man kan ge är cold turkey.
Vilket vi redan vet inte kommer hjälpa i detta fallet, då problemet inte bara är konsumtion av droger.

Jag känner mig lite maktlöst faktiskt, inget mot din maktlöshet dock.
Och jag hjälpt många på detta forumet med hantera sin konsumtion av narkotiska preparat, medicinsk som icke medicinsk.
Men verkar som dessa dagar är över tyvärr, men så är det leva i en Utopisk dröm om drogfrittsamhälle, och sen skita i de hälsoproblem som kommer med droger.
Inte undra på att vi fått FN på oss och bryter mot de mänskliga rättigheterna på området.

Det samtalet som jag skulle vilja se, är nog extremt svårt och starta upp i din situation.
pga ni kommit såpass långt in i det hela.
Hade varit så mycket enklare om det varit första gången man kom på han, och ta detta samtal där han förklarar allt utan pekpinnar ifrån världen än nu.

Men jag håller på dig, och ge inte upp även om det är as jobbigt.