• AndreaBD

    Alkoholism

    Det finns inget du kan göra. Att sluta dricka är hans ansvar och situationen är din mammas ansvar. Dvs. din mamma bör fundera på om hon vill fortsätta leva med honom. Egentligen är det ju ingen bra miljö för dig. Är du vuxen eller du fortfarande under 18?

    Folk som har varit alkoholister ett tag kan vara ganska konstiga, alkohol skadar ju hjärnan i längden. Det kan bli bättre om han slutar, men det kan också finnas permanenta skador redan. För dig vore det bästa att inte vara i den miljön. Om han vore din pappa, kunde man tycka att det kan finnas något positivt i kontakten med honom, men en styvfar som dricker är inte något du behöver.

    Ett tips: Det finns ju grupper som jobbar med att sluta dricka. Anonyma alkoholister t.ex. Om du verkligen vill veta vad man kan förvänta sig , hur situationen kan tänkas utvecklas - gå till nåt möte i närheten av dig och fråga dem. Jag känner någon som fick mycket stöd där. De som har slutat brukar vara ganska hjälpsamma.

  • AndreaBD
    Anonym (Ts) skrev 2017-08-30 21:10:47 följande:

    Jag tar så mycket avstånd jag kan från honom, jag tycker synd om min mamma och det är ju svårt för henne att göra något som ni skriver, han måste inse sitt problem men han verkar inte förstå det som min mamma förklarar, att hon blir ledsen etc. Hon kan förklara det för honom i timmar, ibland, han går ju inte att prata med då egentligen men hon gör det ändå. 


    Ok det kanske stämmer att han kan ha skador, jag tycker alltid han är konstig och har aldrig tyckt om honom, han har tagit ett avstånd från oss också känns det som samtidigt så tycker jag synd om honom också, han har många barn och ingen vill träffa honom. Men min mamma tycker om honom när han inte är full och jag har svårt att tro att hon kommer lämna honom även om hon tycker den delen av honom är väldigt, väldigt jobbigt. Jag är under 18 år men van vid situationen, jag tycker som sagt bara synd om min mamma som måste stå ut med honom även om hon som sagt tycker om honom också.


    Okej. Jag förstår att du tycker synd om din mamma, men egentligen borde hon lämna honom. Det är det som hon verkligen borde göra för att ta ansvar i den här situationen. Jag känner till såna lägen, min ex-man dricker också och jag har stöttat mina barn i det läget. Men han drack inte än när vi var ihop. Men jag har sett hur mina barn har tyckt synd om sin pappa, velat hjälpa honom och har mått dåligt över det.

    Det är därför jag vill säga till dig att det finns risk att du tar på dig för mycket ansvar för situationen och mår dåligt av det sedan. Det är INTE ditt ansvar, så du behöver inte ha dåligt samvete om din mamma skulle må dåligt. Du  behöver inte känna att du borde hjälpa henne. Det är hon som är vuxen och hon reder tyvärr inte ut situationen. Dvs. hon borde lämna honom. Man kan inte ha en bra relation med en missbrukare. Att du är "van" - där märker du att du redan tar för mycket ansvar. Du tycker du kan stå ut med det, eftersom du är van. Men du ska egentligen inte behöva göra det.

    Om du vill göra nåt så att din mamma kanske tänker till - säg till henne att det inte kan fungera, att hon slösar bort sitt liv med honom, att hon kan få det bättre utan honom. Det är inte säkert att det hjälper, men...  Och du kanske kan få stöd av socialtjänsten, ibland har de t.o.m. grupper med ungdomar som är i liknande situationer. Kolla vad som finns i din kommun. Även anonyma alkoholister har grupper för partner och för barn. Kanske kan du få din mamma att prata med andra i samma situation?
Svar på tråden Alkoholism