Jag är en hemsk kompis

Skäms inte. Du kan inte hjälpa hur du känner och att du känner sorg för vad din son inte kan är självklart inte lika med att du inte älskar honom som han är. Det är två helt olika saker. Man vill ju det bästa för sitt barn, och ditt barn har fått en del svårigheter i livet, såklart att du är ledsen för det. 

Jag undrar däremot om du fått någon hjälp? Samtalskontakt eller liknande. Ibland när känslorna blir stora kan det vara bra att bolla tankar med någon som "vet" vad som ska sägas, som kan ge dig verktyg att hantera dem. Det kanske också hjälper dig att våga ta upp kontakten med din kompis? Jag tror säkert att hon förstår varför och vad som är jobbigt för dig just nu, men jag tror också att det kommer bli bättre om du som sagt får hjälp att hantera situationen. Den kommer aldrig att bli annorlunda men du kan få nya vinklar att se den ifrån.