Ny muslimsk terrorattack. Nästa gång kan det vara du eller jag.

Nej om vi ska diskutera kring trådstarten så är det väl precis vad ämnet är? 

Jag tycker inte att jag förminskar när jag sätter in risken i ett sammanhang.

Den genomsnittliga risken för en svensk att dödas i ett terroristattentat om man utgår från statistiken för hela Europa var alltså en på sju miljoner förra året.

Hälften av oss svenskar är kvinnor. Om det endast inträffade en våldtäkt per år i Sverige skulle risken förra året för en kvinna att bli våldtagen ha varit betydligt högre än så.

Det som skrämmer mig med terrorismen är det besinningslösa hatet, inte risken att drabbas. Det är så mycket större risk att jag kör ihjäl mig, råkar falla överbord när jag är ute med båten och drunknar eller att jag sätter maten i halsen och kvävs.

Därför att jag tror att det är betydligt mindre vanligt att män blir våldtagna och att få män begränsar sig av rädsla för att bli våldtagna.

Men föralldel, utifrån terroristattentatstatistiken. Om riken för en svensk att bli våldtagen, man som kvinna, vore likvärdig med risken att dö i ett terroristattentat skulle cirka 1,3 personer ha blivit våldtagna förra året.

Såklart. Bor man och jobbar i centrala Stockholm är nog risken som störst.

Kanske så hög som en på miljonen.

Ta hela Stockholm för enkelhetens skull.

Den som verkligen ville riskera livet i centala Stockhom kunde ha tagit jobb i bygget av Citybanan. Sex personer dog i arbetet med en järnväg på fem kilometer mellan Tomteboda och Södra station.

Ja, just därför är det konsturktivt att sätta risken i relation till något annat, gärna något vardagligt.

Inte sällan leder detta till våldsamma protester när domedagsprofeterna får sin vision ifrågasatt - den om att det behövs en stark ledare som kan se till att faran från Mellanöstern försvinner.

Det är ju ärligt talat större risk att sätta maten i halsen och kvävas till döds än att bli dödad i ett terroristattentat.

Ja vi lär få leva under terrorhotet ett bra tag till.

Och de återvändande IS-krigarna skrämmer skiten ur mig, de drar sig nog inte för mycket och struntar i om de ryker med själva. De är ilurade en massa oskulder och  sväljer det med hull och hår.

Oerhört skrämmande.

Jag minns den skribenten, dock inte just det scenariot.

Vi får glädjas åt att h*n hade fel.

Ja, terrorister agerar alltid efter sina känslor, det är det som får dom att utföra dessa vansinnesdåd. Terrorister är förövrigt också människor som "har känslor som de inte kan styra över och hantera"

Nej, eftersom det är uppenbart.

Men du kanske tycker att terrorister agerar lugnt och rationellt och genomtänkt? Är det egenskaper som du förknippar med religiös fanatism?

Jag håller med FDFMGA, att förlora ett barn/en kär anhörig är det värsta som kan hända på vilket sätt det än må hända. Resultatet är detsamma, barnet/den anhöriga är borta för alltid.

Ja så tror jag också. Nu är det alltså min anhöriga som orsakar terrorattacken? Eller vad? Det blir lite svårt att diskutera om scenariorna ska skifta så.

Det enda du gör med sådana här inlägg är att få mig att ana att du egentligen är helt ointresserad av att diskutera sakfrågan utan du vill mest jäklas lite. Det förstår du väl själv att man inte kan byta riktning helt på frågorna, i vilket samtal kan du göra det?

Folk brukar se skillnad mellan offer och förövare.

Tycker din fråga var osmaklig.

Nej, det fanns flera personer som utifrån dunkla motiv menade att sorgen och saknaden efter ett terroristoffer skulle vara värre än efter någon annan som omkommit plötsligt och oväntat.

Jag kan också vara lite så där osmaklig. För inte så många år sen tog jag regelbundet pendeltåget och hälsade på en nära släkting i min egen ålder. Han hade drabbats av cancer. Det blev en långsam och plågsam död för honom i synnerhet sedan metastaserna i skelettet gjorde sig påminde all hans tid.

Jag skulle mycket hellre sett att han dödats av en terrorist än fått en möta sjukvårdens nonchalans och mycket begränsade resurser i ett Moderatstyrt landsting.