Ångestproblem

dreaminggirl skrev 2017-09-02 13:13:14 följande:

Inga fler tips?

Efter att ha träffat rätt psykolog och gått i terapi i snart 4 år så har mina besvär minskat. Tog mig dock 10 år att hitta rätt psykolog. Har gått till flera innan som ej kunnat hjälpa mig, en del har mer skadat.

liksom du blir jag illamående fast spyr och blir sängliggande med världens DÖDSångest. Efter typ 3 dagar går det över och så mår jag bra igen.

Annars hjälper medicinsk yoga och yin yoga mig att kontrollera ångesten när den kommer. Typ andas och försöka slappna av i all panik i kroppen. Massage kan också hindra anfall. Lugna promenader ute hjälper också.

Mödravården har psykolog gratis om du är gravid, men kanske passar det inte dig.

Tog mig 10 år att fatta att det var ångest så du har ju i alla fall kommit en bit på vägen.

Anonym (Ångest)

Äldre 2 Sep 15:32

#6

dreaminggirl skrev 2017-09-02 13:13:14 följande:

Inga fler tips?

Kan lägga till att psykodynamisk terapi hjälpt mig. Tycker KBT är värdelöst.

Anonym (Ångest)

Äldre 3 Sep 07:00

#8

Anonym (GAD) skrev 2017-09-02 20:10:21 följande:

Hej,

Förlåt TS om jag lånar din tråd. Jag lider av GAD, hur tyckte du att psykodynamisk terapi är bättre? Jag har gått i KBT för social fobi och jag tyckte det hjälpte. Inget har hjälpt mot GAD, det som jag har mest problem med.

Jag tycker att den psykodynamiskaterapin har hjälpt mig förstå varför jag har ångest. Jag har fått insikt i de problem jag har och har kunnat jobba med dem och då har den värsta spy ångesten minskat. Det är och var en massa saker som inte fungerat för mig och jag hade inte förståelse för vad det var, men det yttrade sig i ångest. Ungefär så.

Social fobi har jag inte erfarenhet av. Jag inbillar mig att KBT är mer fokuserat på att acceptera ångesten och lära sig verktyg som avslappning osv. Vilket verkar hjälpa så att man kan träna sig ur vissa beteenden. Eller? Men jag tror att vi alla är olika och har olika problem som blir hjälpta av olika saker. Men kanske är den allmänna ångesten svårare att KBT:a bort? Eftersom den är just allmän. Men det kanske går att minska den med KBT?

Jag får ångest när jag mår dåligt fortfarande, det är mycket grejer som inte fungerar bra i mitt liv. Men inte så ofta spyångest utan mer en känsla av rastlöshet och oro i kroppen. Jag tror att när jag mår bättre kommer ångesten minska ytterligare. Så är det i alla fall nu. När jag mår bättre minskar ångest. Men jag har fått må riktigt dåligt och gå igenom en fruktansvärd period av jobbiga känslor för att må lite bättre ångestmässigt. Så det är lite som att ångesten kom av att jag gömde mig för en massa problem som jag inte ville eller ens kunde känna in.

Observera också att det tog lång tid innan jag hittade en psykolog som kunde hjälpa. Väldigt många psykologer är helt ärligt helt värdelösa.

Anonym (Ångest)

Äldre 3 Sep 07:20

#9

Anonym (Ångest) skrev 2017-09-03 07:00:41 följande:

Jag tycker att den psykodynamiskaterapin har hjälpt mig förstå varför jag har ångest. Jag har fått insikt i de problem jag har och har kunnat jobba med dem och då har den värsta spy ångesten minskat. Det är och var en massa saker som inte fungerat för mig och jag hade inte förståelse för vad det var, men det yttrade sig i ångest. Ungefär så.

Social fobi har jag inte erfarenhet av. Jag inbillar mig att KBT är mer fokuserat på att acceptera ångesten och lära sig verktyg som avslappning osv. Vilket verkar hjälpa så att man kan träna sig ur vissa beteenden. Eller? Men jag tror att vi alla är olika och har olika problem som blir hjälpta av olika saker. Men kanske är den allmänna ångesten svårare att KBT:a bort? Eftersom den är just allmän. Men det kanske går att minska den med KBT?

Jag får ångest när jag mår dåligt fortfarande, det är mycket grejer som inte fungerar bra i mitt liv. Men inte så ofta spyångest utan mer en känsla av rastlöshet och oro i kroppen. Jag tror att när jag mår bättre kommer ångesten minska ytterligare. Så är det i alla fall nu. När jag mår bättre minskar ångest. Men jag har fått må riktigt dåligt och gå igenom en fruktansvärd period av jobbiga känslor för att må lite bättre ångestmässigt. Så det är lite som att ångesten kom av att jag gömde mig för en massa problem som jag inte ville eller ens kunde känna in.

Observera också att det tog lång tid innan jag hittade en psykolog som kunde hjälpa. Väldigt många psykologer är helt ärligt helt värdelösa.

Tillägg, men nu ibland funderar jag på om jag borde gå i KBT för vissa grejer är så svåra att ändra på och jag undrar om det då inte hade varit lättare att ha en terapeut som säger till en vad jag ska göra och tjatar i högre utsträckning.

Fast å andra sidan har jag oerhört svårt för när någon säger till mig vad jag ska göra pga min bakgrund och jag upplever att alla insikter jag fått och förändringar jag gjort har blivit varaktiga av den psykodynamiskaterapin. Så kanske är jag inte redo eller kan förändra vissa grejer ännu.

Anonym (Ångest)

Äldre 4 Sep 05:45

#12

dreaminggirl skrev 2017-09-03 21:09:24 följande:

Jag har ingen aning om varför jag har ångest. Det känns inte ens som ångest. Bara ett starkt illamående.

Jag blir nyfiken på om du har något exempel, vad för problem har du fått insikt i?

Jag tycker det låter så knäppt att man ska leta efter problem å anledningar som man inte ens vet att man har..

Jag fick en stark illamåendeattack igår, satt i hela dagen, var nära att kräkas flera ggr. Var sängliggandes hela dagen. Har så svårt att förstå att det skulle vara ångest! Känns som en fysisk sjukdom!

Mycket problem med relationer i familjen - som jag inte riktigt förstått, jag har alltid sett min uppväxt som positiv - du vet ingen white trash utan allt funkade liksom perfekt på ytan.

ett arbete jag inte trivdes på - men inte kunde erkänna att jag borde byta arbetsområde och karriär helt, då det inte passar mig alls det jag pluggar till.

Jag har flyttat mycket och hade svårt att hitta vänner jag verkligen känner gemenskap med, mest ytliga vänner hade jag och har i viss mån fortfarande inte löst detta.

väldigt stor fokus på prestation, status och yta i den grupp människor jag levde och umgicks med - det skapade bara tomhet och meningslöshet hos mig.

Mitt ex. bröt ned mig psykiskt, kunde inte se det heller.

Pga allt detta mådde jag dåligt psykiskt och när det blev för mycket spydde jag och låg i sängen. Detta har tagit flera år att förstå, jag levde ju ett på ytan perfekt liv. Men jag var aldrig riktigt lycklig. Allt bara tomt. Vänner, relativt gott om pengar, pojkvän statusjobb och utbildning osv. Jag ser bra ut och försöker vara trevlig.

Jamen du förstår, det syns eller märks liksom inte på mig hur dåligt jag har det inombords. Allt var fasad och jag försöker knyta an till människor, men ingen av de runt omkring mig var intresserad av annat än att fortsätta ekorrhjulet med status och yta som jag själv var fast i. Och människor som inte är ytliga såg bara hur falskt ( hur ytligt jag levde) och desperat jag var att hitta någon som verkligen bryr sig om mig till vilket pris som helst. Inte så attraktivt.

En orsak till allt detta är att min mamma är liksom inte vad hon borde vara, hon har aldrig stöttat mig och varit där för mig, utan bara ställt krav och om jag inte uppfyllt dem har hon varit taskig, men det är också något som de flesta inte kan se utan allt verkar liksom perfekt på ytan. De som kan se och kommer närmre henne bryter kontakten, då de förstår hur märklig hon är.

Jag tror det finns lika många anledningar att ha ångest som det finns människor och livssituationer. Tyvärr är det svårt att bli av med. Men jag kommer fixa det tillslut. Behöver bara ändra hela min livssituation och bli mer sann mot mig själv. Det kommer ta flera år. Men alternativet att droga ned mig mer och mer i psykofarmaka i kombination med att leva ett totalt meningslöst och olyckligt liv känns ju som en mindre lockande lösning.

Anonym (Ångest)

Äldre 29 Sep 12:36

#28

dreaminggirl skrev 2017-09-27 20:15:30 följande:

Men jag får inte sånna symptom, jag får ingen hjärtklappning eller yrsel eller sånt. Jag mår bara illa! Så när jag läser om ångest å varför den uppstår osv så är det ju inget som stämmer på mig ändå..

Kan det vara så att du får illamåendet vid psykiskstress lättare? Jag har ju haft samma problem som dig, men har ingen Quick fix, dock tänker jag att det kanske går att minimera antalet anfall genom att identifiera triggers och därmed bete sig annorlunda innan illamåendet bryter ut. Jag kunde ibland känna av i kroppen när det var på gång och stänga av förloppet.

Ångestproblem

INNEHÅLL