Nej. Håller med, det är inte etiskt. Men jag undrar ändå hur vanligt det är med så sena aborter då de går över gränsen? Och i vilka fall gör man i så fall SÅ sena aborter? Är det inte oftast om det i sent skede upptäckts skada på barnet så att det ändå inte skulle överleva?
Jag tycker det skulle kunna vara ok, MEN jag tycker då att man skall ändra abortlagen så att alla kvinnor som tex gör abort i v 22 vet om att man kommer att aktivt försöka rädda barnet. Man har då dock självklart rätt att adoptera bort barnet om man av olika skäl inte kan behålla det.
På så vis blir det "abort med garanterat dött foster" fram till och med v 21.
Från v 22 blir det "abort med försök att rädda barnet".
Jag kan inte säga helt säkert om jag verkligen tycker det är en bra idé eftersom jag inte har fakta om hur mycket men för livet de barn får som mot all förmodan överlever från v 22.
Jag kan även tänka mig att en del av de barn som skulle räddas skulle må mycket dåligt av vetskapen att de blivit aborterade, och ev att de får dras med livslånga funktionsnedsättningar när de skulle kunnat vara helt friska om de fått stanna några veckor till i livmodern. Vissa andra kanske skulle vara tacksamma för att de fick en chans till livet, men totalt sett tror jag man skapar mer olycka än lycka.
Jag tycker även man ska ställa sig frågan hur etiskt det är att försöka rädda ett liv som med största sannolikhet inte kommer att överleva. Vilket lidande skapar det? Vet man ens det? Som sagt att rädda ett barn i början av v 22 är nästan omöjligt? Enl läkare som uttalat sig. Varför ska man då göra det om det var en abort? Om det var möjligt att rädda så mycket för tidigt födda skulle väl abort ej vara tillåten. Att beviljas abort så sent kräver starka skäl. Känner någon till något sådant fall och vilka omständigheterna i så fall var? Man måste väl veta det för att ha en klart uppfattning?