• DrömlivetiHD

    Första barnet BF våren 2018

    Hej alla familjelivare :D

    Tänkte skapa en tråd till oss som är gravida med första barnet! Nytt och spännande att följas åt!

    Det är inte alltid roligt att läsa om hur tidigare graviditeter varit när man är så ny på allt själv :)

    Jag plussade den 3 augusti och beräknad Bf är den 6 april 2018 :)

  • Svar på tråden Första barnet BF våren 2018
  • emejoh

    Hej alla. Bra tråd!!!

    Jag plussade 29/7 och har BF 1/4. Gått in i v7 6+1(på ett ungefär).

    Jag tycker det är jättesvårt att njuta och att se fram emot allt. Känner mig orolig och rädd. Har berättat för min familj och sambons familj. De blev så glada. Men jag har jätte svårt att vara det?? känns väldigt jobbigt. Men tror att allt känns så overkligt och man vill verkligen inte att något ska gå fel....
    Någon mer som känner så?

  • DrömlivetiHD
    emejoh skrev 2017-08-06 12:42:26 följande:

    Hej alla. Bra tråd!!!

    Jag plussade 29/7 och har BF 1/4. Gått in i v7 6+1(på ett ungefär).

    Jag tycker det är jättesvårt att njuta och att se fram emot allt. Känner mig orolig och rädd. Har berättat för min familj och sambons familj. De blev så glada. Men jag har jätte svårt att vara det?? känns väldigt jobbigt. Men tror att allt känns så overkligt och man vill verkligen inte att något ska gå fel....

    Någon mer som känner så?


    Välkommen!! Och grattis till plusset!

    Jag känner inte så och jag hoppas att du kan lägga oron åt sidan också <3 Det finns ingen som helst nytta i att oroa sig. Det gör du helt i onödan. Bara dumt att gå runt och må dåligt när det inte finns något bekräftat fel med den lilla knodden där inne :) Du kan inte göra något åt saken om det nu skulle vara något fel så det är helt onödigt att oroa sig.

    Tänk positivt och glada tankar istället. Gör sånt som får endorfinerna att sprudla istället :D Det kanske det lilla miraklet känner av där inne :D
  • zenora

    Hejhej!

    En till som precis (idag) plussat med första! Bf enligt natural cycles är 15/4. Är alltså i v 4+1.

    Har inte riktigt smält det än. Maken har heller inte smält det. Han har dock varit lite avigt inställd till det här med barn och låtit mig "bestämma"

    Han är nöjd med livet som det är, men förstår att jag vill utöka familjen.

    Så jag bär ganska mycket själv just nu, vill inte överväldiga honom medan han vänjer sig vid tanken. Det är så abstrakt för honom just nu.

    Själv nojar jag. Har endast en graviditet bakom mig för tio år sedan, den slutade i tidigt, utdraget missfall.

    Mår annars rätt bra. Molvärk, ömma bröstvårtor. Finnar. Oroar mig för värken, men så här tidigt finns väl inte så mycket annat att göra än att vänta.

    Tänkte vänta med att berätta för familj och vänner. De är ganska... Dramatiska, och skulle det inte gå vägen vill jag inte behöva hantera deras reaktioner. Dessutom har de min systers graviditet att glädjas åt (hon är i v 16). Hon får gärna stå i centrum ett tag till :)

  • DrömlivetiHD
    zenora skrev 2017-08-06 14:50:22 följande:

    Hejhej!

    En till som precis (idag) plussat med första! Bf enligt natural cycles är 15/4. Är alltså i v 4+1.

    Har inte riktigt smält det än. Maken har heller inte smält det. Han har dock varit lite avigt inställd till det här med barn och låtit mig "bestämma"

    Han är nöjd med livet som det är, men förstår att jag vill utöka familjen.

    Så jag bär ganska mycket själv just nu, vill inte överväldiga honom medan han vänjer sig vid tanken. Det är så abstrakt för honom just nu.

    Själv nojar jag. Har endast en graviditet bakom mig för tio år sedan, den slutade i tidigt, utdraget missfall.

    Mår annars rätt bra. Molvärk, ömma bröstvårtor. Finnar. Oroar mig för värken, men så här tidigt finns väl inte så mycket annat att göra än att vänta.

    Tänkte vänta med att berätta för familj och vänner. De är ganska... Dramatiska, och skulle det inte gå vägen vill jag inte behöva hantera deras reaktioner. Dessutom har de min systers graviditet att glädjas åt (hon är i v 16). Hon får gärna stå i centrum ett tag till :)


    Hej! Stort grattis till plusset och Välkommen hit!

    Så är det nog för många män, svårt att sätta sig in i det när det inte är deras kroppar som går igenom det hela.

    Antingen kommer han nog bli mer engagerad när magen börjar komma eller så kommer det inte förrän det lilla underverket är ute! Oavsett blir det nog bra i slutändan. Förstår att man vill att mannen är lite entusiastiskt som en själv. Men du har oss här på Familjeliv att prata med :D Vi äääälskar att prata graviditet och bebislängtan! Min sambo mmm:ar mest och nickar när jag pratar om 5+2 osv :p

    Onödigt att oroa sig i onödan :) Det är två helt olika graviditeter :) Njut, låt veckorna stilla oron och berätta för familjen när det känns tryggast för er :)
  • Lina1991
    emejoh skrev 2017-08-06 12:42:26 följande:

    Hej alla. Bra tråd!!!

    Jag plussade 29/7 och har BF 1/4. Gått in i v7 6+1(på ett ungefär).

    Jag tycker det är jättesvårt att njuta och att se fram emot allt. Känner mig orolig och rädd. Har berättat för min familj och sambons familj. De blev så glada. Men jag har jätte svårt att vara det?? känns väldigt jobbigt. Men tror att allt känns så overkligt och man vill verkligen inte att något ska gå fel....

    Någon mer som känner så?


    Känner igen mig! Vi har berättat för ganska många, främst pga jag har varit och är ganska dålig. Alla man berättar för blir så hiiiiiilmla glada, samtidigt som jag och min sambo nickar och ler lite.

    Jag är glad, men känner ingen glädje på det sättet. (Och då har jag drömt om att få barn i typ hela mitt liv!) jag tror det är ens hjärnas sätt att skydda en ifall det skulle gå fel. Trodde inte jag skulle bli någon som såfort någon säger något om bebis så lägger jag till "om allt går som det ska". Jag tror det kommer släppa snart, dock har jag 78 dagar kvar till RUL = känns som en evighet.
  • Lina1991
    DrömlivetiHD skrev 2017-08-06 10:21:13 följande:

    Hej och välkommen!

    Nämen! Så roligt! Inte många här på FL som blir gravida oväntat :) Grattis!

    Åh jobbigt att kräkas så mycket! När började du göra det? Hoppas det avtar om några veckor :) Mysigt att få se hjärtat slå <3

    Jag mår lite illa på eftermiddagen/kvällen men mest i samband med att jag äter eller känner lukten av matlagningen. Är lite rädd att det kommer bli värre dock eftersom jag har en rätt känslig mage i vanliga fall också. Mådde ganska ofta illa innan graviditeten och hade lätt för att kräkas också om jag kände en äcklig lukt typ. Men vi får väl se. Inga kräkningar än så länge! Jag är i v 6 (5+1). Tror jag :)


    Tack ! Tanken var att vi skulle börja försöka i höst. Jag är dock glad att det blev som det blev.

    Håller tummarna för dig att illamåendet inte sätter igång för fullt. Jag har alltid varit "kräkig" av mig och mådde också ofta illa innan.

    Jag började må illa rätt tidigt, men 6+3 kom mitt "jag måste kräkas" illamående, och sen började jag kräkas konstant.

    Om det skulle sätta igång så säger jag bara mediciner! Jag testade postafen vilket inte hjälpte, kontaktade BM och fick annat utskrivet. Men som sagt, förhoppningsvis så slipper du.
  • zenora
    DrömlivetiHD skrev 2017-08-06 15:14:30 följande:

    Hej! Stort grattis till plusset och Välkommen hit!

    Så är det nog för många män, svårt att sätta sig in i det när det inte är deras kroppar som går igenom det hela.

    Antingen kommer han nog bli mer engagerad när magen börjar komma eller så kommer det inte förrän det lilla underverket är ute! Oavsett blir det nog bra i slutändan. Förstår att man vill att mannen är lite entusiastiskt som en själv. Men du har oss här på Familjeliv att prata med :D Vi äääälskar att prata graviditet och bebislängtan! Min sambo mmm:ar mest och nickar när jag pratar om 5+2 osv :p

    Onödigt att oroa sig i onödan :) Det är två helt olika graviditeter :) Njut, låt veckorna stilla oron och berätta för familjen när det känns tryggast för er :)


    Tack! Det känns bra att forumet finns! Man kan komma med sin absurda oro och få höra några lugnande ord.

    Känner ju min man såpass väl efter tio år att jag inte trodde att jag skulle få någon annan reaktion än just den jag fick. Han är den analytiska, icke-emotionella typen. En del av hans charm, haha!
  • eiwaliih
    DrömlivetiHD skrev 2017-08-06 09:09:41 följande:

    Jag är snart 27 och sambon är snart 31 :)

    Ja det förstår jag! Det är bara onödigt att oroa sig. Vi kan inte göra något annat än att äta bra och röra på oss :)

    Vilket datum har ni Bf då? :)


    Precis!

    Här är det 3 april som är förväntat:)
  • Ssofiae

    Hej! Jag plussade 2 augusti och är i vecka 5 (4+5). BF (enligt app) 9 april 2018. :) Jag är 27 år och min sambo är 26år. Vi har försökt bli gravida sedan i vintras och jag fick tyvärr ett missfall i maj, gissar att jag var i v 4 eller 5 då.. Just nu känner jag mig orolig över att det ska hända igen. Jag har knappt vågat vara glad då jag är så orolig, men för var dag som går känns det lite bättre :)

    Jag har mått lite småilla senaste veckan, ömma bröst, känner mig svullen i magen och har lite molande värk.

  • Jennaske
    DrömlivetiHD skrev 2017-08-06 09:46:18 följande:

    Varmt välkommen hit Jenna :D

    Varberg är ju ganska nära :) Vi bor i Halmstad!

    Åh så kul att se bebben för första gången så <3 Måste kännas som ett mirakel! Berättade du på något särskilt sätt för dina närmaste? :)


    Ja det är inte långt bort :) Min mamma fick veta då jag lurade med henne på ultraljudet och pappa fick veta efteråt. Bjöd in mig själv och gav honom ett armband med texten "Morfar feb 2018". När han såg vad det stod bara tittade han på mig och blev glad. Min syster har vetat hela tiden, varit skönt att ha någon som vetat om det och kunna prata med. Och hon fick sitt första barn 12 sept förra året, det datum jag har tid för mitt rul. Så det taggar jag inför nu. :)
    Bf feb 2018
Svar på tråden Första barnet BF våren 2018