Tränar ni era barn på att ha tråkigt?

Men varifrån kommer egentligen den här mycket märkliga och tyvärr väldigt utberedda föreställningen att barn automatiskt har tråkigt så fort ingen vuxen är där och aktiverar dem????

Det är helt ärligt bland de konstigaste uppfattningar om barn jag någonsin stött på, att barn i allmänhet , alltså inte enstaka individer tydligen skulle vara helt oförmögna att aktivera sig själva eller varandra .

Är det kanske en generationsfråga?

När jag växte upp på 80- och 90-talet hörde jag aldrig någon säga att det är bra för barn att ha tråkigt, helt enkelt eftersom ingen vuxen i min omgivning utgick från att barn automatiskt har tråkigt så fort ingen vuxen aktiverar dem.

Man var ute och hade roligt ihop med kompisar , hittade på hur mycket kul som helst utan någon som helst hjälp från vuxenvärlden. Pratar inte bara om mig personligen, utan hur det var generellt för barn där jag växte upp i ett område med mycket barn och blandad bebyggelse i en av Sveriges tio största städer.

Är det farligare för barn generellt att vara ute numera? Kan det vara där skon klämmer? "Får" man av någon anledning inte vara ute på egen hand och upptäcka världen har jag mer förståelse för att barn idag tydligen har tråkigt eller anses ha tråkigt så fort de inte aktiveras av vuxna.

Det är just den där inställningen , som många andra föräldrar verkar ha att normaltillståndet är att vuxna matar barnen med sysselsättning och gör de inte det får barnen automatiskt tråkigt som jag tror kan vara en generationsfråga.

Jag menar : Går vi några generationer tillbaka hade ju många föräldrar av olika skäl ingen praktisk möjlighet att ständigt mata barnen med sysselsättning. Och även om barns villkor och ställning generellt har förbättrats i samhället sedan dess tror jag absolut inte att barn på 1950 eller 1960-talet talet generellt hade just tråkigare än vad barn idag har bara för att vuxna inte automatiskt matade dem med sysselsättning.

För övrigt har jag också svårt att förstå varför skärmfri tid skulle vara viktig just på långresor med bilen. Mina huvudskäl till att vilja begränsa mina barns skärmtid handlar främst om att obegränsad tid framför skärmen gör att de rör på sig mindre, är utomhus mindre och träffar andra barn och ungdomar IRL mindre. Men just i bilen kan de ju ändå inte göra något av ovanstående.