anonym11111111 skrev 2017-06-28 11:33:50 följande:
Tack för vettiga kommentarer!
Anledningen till att vi bor ihop är för att det från dag ett bara känts helt rätt. Det är han som är mannen i mitt liv. Så ingen av oss ville vänta med att bo ihop.
Tror också att det kan vara vettigt i att inte ta för stor del i "föräldra ansvaret", för det är faktiskt inte mitt barn. Det stora problemet med det är att min Sambo inte orkar uppfostra, det blir snarare som barnet vill bara för att han inte orkar säga nej och ta en diskussion/utbrott. Vilket gör att det blir samma visa nästa gång och så eskalerar det till ett dåligt beteende. Jag vill belöna positiva beteende istället för att ge efter på gnäll samtidigt som jag förstår att mån någon gång måste kompromissa med sina principer. Vad kan jag göra för att han ska gilla mig mer?
Om du är positivt inställd till barnet och anstränger dig för att kära känna honom som den person han är, utan att komma med pekpinnar om hans beteende, kommer ni nog sakta men säkert att utveckla en fungerande relation. Men då måste din man också steppa upp och ta sitt sabla föräldraansvar! Om inte du "får" tjata på barnet om grejer måste ju han göra det. Han måste sätta gränser etc. Varför uppfostrar han inte pojken? Han "orkar" inte? Duger ej som ursäkt.