Du som fött minst ett barn, vad önskar du du vetat?

Det som överraskade mig kom efter själva förlossningen. Hur yr, medtagen och trött jag var efteråt, trots på papperet okomplicerad förlossning. Klarade nätt och jämnt att duscha efteråt och hade vanvettig träningsvärk i hela kroppen i flera dagar.

Var absolut inte beredd på känslan av att lämnas ensamma med bebisen på bb-rummet sen heller. Så jäkla läskigt! Är ni liksom säkra på att det är lämpligt att vi, som har så lite erfarenhet av barn, ska ta hand om den här lilla sköra varelsen? Och när skulle jag få sova egentligen? Och varför skrek bebisen? Hade varit så inställd på förlossningen att jag blev helt överrumplad av upplevelsen att plötsligt vara förälder.

Slangen lossnade från en av droppnålarna (hade oxytocin i en slang och vätskedropp i en annan) mitt under krystfasen och det började forsa blod ur nålen och den stackars undersköterskan var tvungen att försöka trycka tillbaka droppslangen och avvärja blodbadet samtidigt som barnmorskan hjälpte mig igenom en krystvärk... Så ja jag förstår varför de inte vill behöva pilla med nålar i stressiga situationer :)