Livet efter en otrohetsaffär. Hur går det för er som beslutade att fortsätta?

Ja det har hon! Hon har dessutom totalt förändrat sig. Hon har blivit en den kvinna jag alltid velat ha. Hon tar mig aldrig längre för given. Vi är ärliga mot varandra på ett helt nytt sätt. Vi kan prata om saker vi tidigare undvikit. Vi har sex säkert 5 dagar i veckan och hon vågar ta för sig mer i sängen. Hon har så att säga blivit lite "dirty". Allt är egenligen skitbra och livet borde kännas toppen, eller hur?

Carpe Diem! Fånga dagen och allt sånt. Lev i nuet! Låt inte det förflutna påverka  nutiden och lev inte i det förflutna!!

Hennes ursäkter och ånger idag är ärligt menade och jag är såklart tacksam för det, men dessa ursäkter kommer flera år för sent. Jag borde ha fått dom då! Det helvete jag hade då är inget jag önskar någon. Jag hade behövt höra det då och fått göra mitt eget val om jag skulle stanna hos henne och kämpa för oss eller gå.
Det valet stal hon från mig. Jag hade kanske varit tillsammans med någon kvinna idag som inte behövde bete sig som en slampa och svika alla de nära bara för lite uppmärksamhet.

Jag kan förlåta mycket. Jag förlåter att hon var otrogen och blev kär utan att tala om det för mig. Idag struntar jag nästan i det. Det jag däremot inte kan förlåta är att hon stal min egen vilja. Att hon behöll mig under denna tid som en backup under tiden dom höll på. Fegt och uselt och typiskt henne!