Livet efter en otrohetsaffär. Hur går det för er som beslutade att fortsätta?

Vad hände? Hur vände du den där utvecklingen? Där ligger svaret. NU accepterar du inte detta beteende, alltså BETER hon sig inte längre så. På nåt sätt har du satt en ny standard i relationen och det verkar fungera bra. Du har gjort någonting rätt. Sagt ifrån vad du accepterar och kräver. Se till att hålla denna standard. Ge inte efter och fall tillbaka i ditt undvikande beteende.
Genom att leva i nuet och inte i det förflutna. Det är jättesvårt. Se det inte bara som ett arbete med att bearbeta otroheten utan ett arbete för DIG att bli en bättre människa. Det är du som ska få vidare och utvecklas i första hand. Om hon sköter sig och du vill så får hon vara med, men det arbetet du gör för att må bättre handlar om och utgår från dig och inte henne.

Jätteviktigt att lämna det "arga fasen".

www.goasksuzie.com/affair-recovery-101/

Den svikna partnern vill ofta ha svar på tre frågor:

1. Varför gjorde du detta?
2. Ångrar du dig?
3. När tänker du be om ursäkt?

Tyvärr blir ofta svaren från den otrogne:

1. Vet inte
2. Nej
3. Aldrig

Svaren som den otrogne vill ha är:

1. Vet inte vad som flög i mig, jag var förvirrad och berusad. Dessutom blev jag lite lurad in på det hela.

2. Ja, jag ångrar mig djupt av hela mitt hjärta. Jag fattar inte hur jag kunde vara så dum och riskera allt fint vi har tillsammans. Det var helt meningslöst och gav mig ingenting. Jag sökte spänning eller nåt, men det var egentligen inom mig själv det fattades nåt som jag jagade.

3. Nu med en gång. Jag ber ödmjukast och djupast om din förlåtelse, jag vill att vi ska fortsätta tillsammans och jag kommer göra allt för att du ska lita på mig och för att det ska bli bra mellan oss.

Exakt, gör det för din egen del.

Efter den arga fasen kommer förlåtelsen. Det är svårt, men går att klara. Sen kommer det svåraste. Att bygga upp förtroendet för partnern igen. Det finns metoder för det, och en del påstår sig ha klarat det. Själv är jag osäker på om det nånsin går att reparera till 100%.

Man kan se en avslöjad otrohetsaffär som som ett knivhugg. Först blöder det och gör ont när det läker. Sen blir det ett ärr. Som finns kvar för alltid, men som inte längre gör ont. I bästa fall.

Finns flera sätta att se det. Psykisk kris är inte specifikt för otrohet.

images.goasksuzie.com//2016/08/question_three_main_image.jpg

Chocken som kommer av att avslöja sin partner med otrohet sätter garanterat dom flesta i en djup kris. Som följer wikipedias kliniska beskrivning. Men det är ingen guide till hur man tar sig UR situationen, till skillnad från programmet hos gosuzie.

Jag uttryckte mig förenklat, efter chocken kommer en arg fas som behöver vändas till förlåtelse om man ska må bättre. Hoppas vi kan vara överens om det.

Genom att förlåta låter du inte det som har hänt eller den andra personen ha makt över dig själv. Så länge du bär på ilska och hat skadar du bara dig själv.

Jag vet flera fall där par har skiljt sig och den svikna partnern fortfarande är arg, flera år senare. Att skilja sig löser inget om du inte kan förlåta allt. Partnern, handlingen, människan och även dig själv.

Tack för att du delar med dig så öppet av din historia. Det är mycket jag känner igen i det du skriver.

Helt rätt. Vet dom som provat att vara isär i denna fas. Det som händer då är att hon känner sig ensam och söker tröst hos älskaren. Var med henne och se till att hon klipper banden till älskaren.Helt rätt igen. Antar du fick en testo-boast av shocken också. Genom att ha mycket och intensivt sex vinner du flera saker. Det blir en slags nytändning i relationen, du skapar ett starkt fysiskt band er emellan och du flyttar tillbaka spänningen hon hade med älskaren till dig där den hör hemma.Visst, sånt där kan man kanske ångra eller göra på mer eller mindre snygga sätt. Men gissa vad jag säger? Helt rätt igen. Det här kan låta gammaldags, macho eller vad ni vill. Men i detta läget gäller det att strida för sin fru. Vinna henne tillbaka. Med alla medel. En sliskig typ har stoppat kuken i din fru, klart du ber honom dra åt helvete! Man får se upp juridiskt med rena hot, men bra att vara tydlig med vad som gäller. Det här skickar en signal till din fru också, min man klarar det här. Han låter sig inte köras över. Men det måste göras med självkontroll, inte desperation.Grattis. Du är född på nytt.

Sen kommer det svåra och det som tar lång tid. Var det Churchill som sa, "vi har vunnit kriget, nu gäller att vinna freden".

Ja, detta var ett långt inlägg med kontroversiella åsikter. Det är saker som jag själv gjort och som fungerar. Finns också stöd i fakta för detta. Kommer inte googla källorna åt er som har invändningar. Finns också undantag, det kan vara på andra sätt för andra människor. Det visar inte att jag och TS har fel eller är misogyna idioter.

För att han kan. Allt han gör med dig, och andra gör han för att det går. Inget hindrar honom, han följer sina lustar, drifter och impulser. Du behöver sätta gränser. Han kommer fortsätta sitt beteende tills han blir hindrad.

Det är svårt för alla, men att du bara frågar får mig och tro att du kanske ska fundera på hur det funkar i ditt liv på andra områden.

Gör du alltid som folk säger? Ställer upp, hjälper till? Jobbar extra, stannar kvar sent på jobbet? Lånar pengar till kompisar? Går alltid med ut när kompisarna vill?

Fundera på när du sa nej till någon senast.