3 åring som inte sitter stilla vid matbordet

Just treårsåldern är ju "myror i brallan"-ålder och svår för lugn och ro vid matbordet enligt min erfarenhet. Vi lagar bara en maträtt i familjen men har alltid olika skålar med grönsaker för plock som vi vet barnen gillar ifall maten inte duger. jag skulle inte heller oroa mig fasligt för vikten om dottern är pigg och alert annars. Jag skulle tipsa om att stressa av ett tag, ge det ett par veckor där ni bara tydligt säger: "Nu är det mat. Vi vill att alla vi sitter tillsammans och äter i lugn och ro", sen när dottern är på väg att studsa iväg bara påminna om att "Jag vill att du sitter med oss och äter." men inget mer, gå inte efter utan ni andra vid bordet fortsätter äta och prata och så. Sen när alla ni ätit klart (om dottern inte kommit tillbaka) skulle jag säga: "Nu kommer iv duka av bordet. Om du vill äta måste du komma nu annars finns ingen mat kvar". 

Jag skulle också involvera barnet i matlagningen och laga maten tillsammans, och berömma barnet, presentera typ: "Nu kommer den goda maten som X varit med och lagat"

Kanske också ha samtal om maten på positivt sätt: typ: "Vad smakar den? hur känns det när man tuggar det här? Hur luktar det?" osv

Säg hon bara äter korv och potatismos. Servera då varje dag korv eller potatismos och servera samma till alla. Då finns det något hon äter och ni får variation och äter samma mat

Jag bråkar inte om mat och ätande med en 3-åring. Det blir liksom ingen vinnare där utan bara förlorare.
Kan hon inte sitta stilla, så låt henne stå och äta. Kanske det går bättre? Ställ fram maten men kräv inte att hon äter av den. Smakar hon men inte vill ha, så ge henne en smörgås. Vill hon inte äta alls, så låt henne slippa. Det finns fler mål att äta på en dag.

Jag förväntar mig överhuvudtaget inte att ett litet barn sitter stilla vid matbordet. Det är lite onaturligt för dem att göra det.

Tack för alla svar hittills. Ni anar inte hur mycket de betyder och vilken lättnad det känns. Tycker dock att andras treåringar sitter som ljus.

Vår 3-åring sätt mer under bordet än på stolen. Vi fick också beskåda diverse akrobatiska övningar. Ibland åt hon hängandes upp och ner. Något som helt enkelt ignorerades. Vi åt sällan på restaurang men då var vi tydligare med att man stannar på sin plats - även om lite stående bredvid stolen kunde tolereras. Det hjälper liksom inte att tjata. Rätt ofta fick hon också äta framför tv:n eftersom hon fick i sig mer mat då.

Vi lagade ofta tex några skivor falukorv utöver annan mat, eller lite pasta som hon gillade. Det tog inte så mycket extra tid och kraft som att lyssna på gnäll från hungrigt barn som inte gillade maten.

Jag har tvillingar på tre år. Den ena killen kan sitta länge och äta i lugn och ro vid bordet. Den andra killen har byxorna fulla av myror och beter sig precis som din dotter. Det är inte så att vi har behandlat dem olika men de är olika helt enkelt.

Man kan inte styra över allt som förälder. Man får de barn man får.

Tycker det verkar långt ifrån rimlugt att en 3-åring ska sitta still och äta. Det viktigaste är ju att de får i sig mat, och ävn när det gäller det så är det enda viktiga att hon utvecklas och växer som hon ska. Tycker folk gör en alldeles för stor sak av maten,.

Vi har också en sån där! Svåraste kampen för oss är att öht få henne till matbordet. Hon "ska bara"... Vår plan nu är att skära upp lite morotsstavar och lägga på hennes tallrik och be henne komma ca 10 min innan maten är klar. Då hinner hon förhoppningsvis klart alla sina "ska bara" innan maten är klar och skulle hon komma innan dess finns det ngt att knapra på som hon gillar. Men vi har inte provat än så vi får väl se...

Vi har låtit henne stå ibland och ibland har hon velat sitta på tripptrappstolens fotplatta. Då har det fått vara ok. Hon får alltid sina favoritbestick med spöket Laban på, annars kan man lika gärna kasta in handduken direkt.

Ny mat tycker hon är läskigt så vi försöker se till att det alltid finns ngt hon gillar på matbordet, och då får det vara ok att äta rå morot till middag de gånger det blir så.

Funkar inte maten alla erbjuder vi en banan till efterrätt.

Men ibland blir alla bara skitsura och barnet skriker och storebror blir förbannad för att det är så stökigt. Men de blir ju äldre...

Kan tillägga att storebror alltid suttit och ätit fint. Det var inget vi gjorde, han bara är sån.

3 åringar är inte gjorda för att sitta still. Låt henne äta på språng då.

Tack så mkt för pepp och era erfarenheter

Min ena treåring är sådan som inte sitter still vid matbordet. Annars kan han det utan problem men vid matbordet är det en annan femma.

De sitter vid lågt bord med barnstolar så de kan komma och gå som de vill. Vill de stå och äta så är det ok men de får inte springa ifrån. Då frågar jag om han är mätt och om jag ska ta bort tallriken. Berättar (för tusende gången...typ) att man inte får knäcke eller frukt om man inte sitter vid bordet.

Det brukar få tillbaka lillen till bordet.

Leksakerna ska parkeras (ja det är oftast bilar) innan vi sätter oss och de har sina platser där det kan parkeras, ibland hamnar de på bordet ändå... speciellt om jag inte orkar ta diskussionen.

Läste om maten..
Att man ska lägga upp tre saker på tallriken. Två av dem ska vara sådant barnet äter av tex majs och kyckling och den tredje saken kan vara något nytt tex råa morotsstavar. Att man tittar och pratar om den där tredje nya ätbara saken. Pratar om färg och form om det luktar någonting, konsistensen osv allt man kan komma på. Men ej tvinga barnet men peppa att smaka. En dag så kommer barnet smaka på den där tredje saken och kanske gillas det. Då tar man något nytt.

Tillslut släpper det och barnet äter mer och vågar prova mer utan att det ska bli så tvärnit. Men så lätt sagt...

Jag brukar gå till www.superhealthykids.com för inspiration och nya ideer till mina pojkar

Lycka till!