Djup depression

Ramlade in på tråden när jag sökte efter annat men har lite svårt att gå vidare nu. Det är både min plikt som medmänniska och min egen vilja som skriker att jag åtminstånde måste försöka. Vad det än är och vad jag än kan göra så hjälper jag dig gärna. Sådär ska ingen behöva känna. Man har bara ett liv (antar jag) och man borde se till att försöka leva det till det bästa. Jag hjälper dig gärna om det finns nått jag kan göra...

tack snälla du. Jag kommer kämpa vidare även om det inte finns någon glädje. jag har 2 barn och måste finnas. jag är inte självmordsbenägen och har aldrig varit hur djupt ner jag än är/har varit men jag är totalt värdelös

Du kan åtminstone ansöka om boendestödjare (eller om det kan heta något annat i din kommun) Det söker man om på en blankett som ska finnas på Socialtjänstens hemsida.

tillägg: Det är ju primärt för personer med diagnoser osv, men eftersom du har antidepressiv medicin borde din läkare kunna intyga att du behöver hjälpen. 

Ring din läkare och fråga + skriv ut en blankett. 

Hur gammal är du? Vart bort du?

Jag skulle kontakta läkaren igen och säga att du vill testa något annat. Har själv gått in i depression (dock inte så djup som din) och blir förbannad när jag tänker på att man ska behöva leva utan att må bra. Det finns hjälp och andra tabletter att få och orkar du inte själv söka dem (vilket jag förstår) så tycker jag du ska ta hjälp av dina nära och kära. INGEN ska behöva må som du gör. 

I dessa lägena handlar det också om att tänka på sig själv. Din man förstår kanske att hans roll i familjen är förändrad under denna period? För det ÄR en period. Det kommer inte vara såhär för alltid. Om läkaren frågar om du är suicidal så behöver du inte säga att du är det för att få hjälp. Säg att du inte har några planer på att ta ditt liv nu, men mår du såhär längre fram så kommer du definitivt tänka i dom banorna. Det kanske öppnar upp ögonen för att faktiskt hjälpa dig.

Tryck på mot alla inom landstinget, eller vart du vänder dig, som kommer din väg. Håll inte inne. Vi ska vara så jävla starka hela tiden och klara av saker men vi alla är inte skapta så och då får man ta hjälp på de sätten som finns. 

Jag hjälper dig också gärna om det finns något sätt. Ursäkta mitt hattiga inlägg men det var så mycket känslor på samma gång. 

Ni är helt underbara! läkaren ringde precis och berättade att jag har en rejäl järnbrist vilket kanske kan bidra till inte bara tröttheten men också depressionen. jag har Fluoxetine:ssri och lamotrigin som stämningsstabiliserande. vet inte vad man mer kan göra. känns så hopplöst.

järnbrist är ju tack och lov något man kan vända ganska fort. Vad jättebra att du fick veta det! 

ja, jag hoppas att detta kommer hjälpa till! Jag ska må bra igen, ger mig inte!!!

Hej!

Så bra kommentarer och råd du får av människor som bryr sig, blir glad att du tog steget att skriva på fl, en bra början för dig att dela med dig till oss.

och det är inte fel i ditt huvud som du skriver utan du är sjuk och behöver hjälp, och hjälp finns fast det känns för jävligt just nu.

Skickar över en länk som jag vill, om du orkar lysna på och inte bara en gång.

www.nok.se/PageFiles/126397/2_Skapa_ett_compassionsjalv.mp3

Finns mer på den sidan men den är bra.

Har lite olika länkar på min blogg som kannske kan hjälpa, dig gå ut på min profil så har du adressen där tror du får kopiera och klistra in,

Va rädd om dig nu och du ska veta att du inte är ensam utan VI finns här för dig

Kram/ lidköpings pappan.

Ni är helt underbara!!!!!!!!!!!!!! Med järnet som jag tar vRje dag så har jag blivit piggare ich gladare och det känns som det vänder. jag har även tagit d-vitaminer och börjar känna att det vänder!!! trodde inte att det var möjligt!!!!

Du! är helt underbar som delar med dig till oss. Skönt att du känner dig bättre, snyggt jobbat.

/Fredrik.