Jag har nu börjat förstå att jag har 2 vuxna barn som jag inte har vetat om tidigare. Jag ville ju inte ha barn har jag tyckt sedan tonåren, men ödet ville mig annorlunda. Jag är stolt över dem och allting kommer att bli på deras villkor, för jag tänker inte stressA DEM. Juridiskt sett är de inte mina än, men jag är deras biologiska pappa, och det känna helt underbart.
Vi kommer självklart att göra ett DNAtest när vi lärt känna varandra. men ingen kommer ju fram till någon och säger, typ, det här är dina barn efter 25 år typ, så funkar det nog inte riktigt. Dom vill nog gärna veta hur jag är som person först innan det blir juridiska saker. Men visst vore det kul om det blir även så. Jag har inget emot att det blir även juridiskt fastställt att jag är den riktiga pappan.
Någon räkmacka har de t defenitivt inte varit, du kan inte ana hur jobbigt det har varit när jag ändå har känt på mig att det faktiskt finns ngt från den gången...me n inte ens vetat hur jag ska börja mitt sökande...
typiskt exempel på att en del svenskar inte kan vara glada för andras skull, utan bara avundsjuka..räkmacka...jovisst,.
dagisnivå att resonera att om en man inte skaffar barn är han ingen riktig man, så löjligt. en del kanske inte kan o andra vill inte,.
om de är tvillingar eller inte har inte med saken att göra., alltså, jag kan ju inte gå fram till dem o släpa dem till närmaste vårdcentral för ett dnatest, det skulle vara som om en främling....
kom fram till dem o släpade iväg dem nånstans, man kan bara inte gå fram o säg a hej, du är min dotter, nu gör vi ett test. det skulle kännas bra dumt att göra så. vilken galning, skulle de tänka.
Gustav L är bara knäpp och hans tankegångar är på dagisnivå på 40 talet, så tänkte man nämligen förr i tiden Gustav.
Och du rör inte min dotter, Gustav, hahaha.
Måste ju börja träna säga ifrån nånstans inför min viktiga uppgift som en far.