Svärmor är en stor plåga
ja vad gör din man i allt detta? han får ryta i mer till sin mamma, det ska inte du behöva göra
Inlägg från: Anonym (a)
|
-
-
men det verkar ju inte räcka, det han ändå gjort. tyvärr låter det som om ni skulle behöva gå steget längre.kimbra skrev 2017-04-03 20:44:07 följande:Han har verkligen sagt ifrån och det har gått från diskussioner och bråk. Problemet är att hon inte respekterar eller accepterar sättet vi vill ha relationen på. För min del hade jag gärna kunnat bryta kontakten. Det känns ju som en totalt påtvingad relation. Men eftersom det är sambons mamma och barnens farmor så känns det som att jag inte kan det. Måste verkligen våga ryta ifrån för att få stopp på eländet. Men det är ju lättare sagt än gjort! Men självklart, jag förstår att jag måste göra något åt saken eftersom hon aldrig kommer förstå annars...Anonym (a) skrev 2017-04-03 18:24:00 följande:
ja vad gör din man i allt detta? han får ryta i mer till sin mamma, det ska inte du behöva göra
-
hon kör offerkoftan alltså.
Det finns ett antal trådar om detta här på forumet, den ena värre än den andra. I alla fallen verkar det handla om en kvinna som för det första är gränslös men som heller inte ser det själv utan på något vis anser att hon har "rätten" (vadå det är ju mitt barnbarn!", som om barnet nästan inte hade några föräldrar.
Hur har ni pratat med henne? Kan din man åka dit ensam någon gång bara för att prata? Göra upp regler för hur det ska fungera? -
Håll med henne om att ni ska säga upp kontakten?kimbra skrev 2017-05-04 13:42:55 följande:
Förra veckan kom hon till oss och ville prata. Hon hade fått reda på att vi skulle åka iväg och övernatta utan att lämna barnen hos henne utan hos min mamma.
Först uttryckte hon att vi är totalt respektlösa, att vi lika gärna kunde säga upp kontakten. Sen erkände hon även inför mig att hon tyckte om mig i början men på senare tid har hon slutat tycka om mig. Sen sa hon även att hon önskade att jag och barnens pappa skulle bli lika olyckliga som hon är när/om vi blir farföräldrar... Hon försöker ta mer plats än jag och sambon orkar med i vår familj och tycker vi är respektlösa när vi väljer att göra så som det passar oss.
Hur ska jag hantera svärmor? Jag orkar inte med hennes barnsliga beteende mer. Det är så frustrerande... Hon har ju inte någon rätt att bestämma över mina barn och jag tänker inte vika mig. Samtidigt är det ju sambons mamma och barnens farmor... Så svår sits.
Vad säger ni när hon säger alla de här sakerna då? Låter ni henne bara babbla på? Ryter ni ifrån och säger att det är HON som är respektlös, att det är NI som är familjen och NI gör som är bäst för er. Att hon är välkommen om hon beter sig som en vettig vuxen människa och inte som ett litet avundsjukt småbarn! Hon äger inte barnbarnen och hon ska backa flera steg, annars är det noll kontakt som gäller.
Bolla tillbaka varje grej som hon säger, ta ingen skit som det heter, men gör det heller inte på riktigt!