LVU - Tvångsomhändertagande av barn

Så många fel i så lite text. Det är inte i sällsynta fall som barn omhändertas på felaktiga grunder! Det händer oftare än vad du och dina gelikar vill medge.

Vore det inte för att det vore synd om era barn skulle jag tycka att det vore ett absolut krav för er soctanter att era barn blev omhändertagna ett par år, så ni fattade vad det gör med föräldrar och barn.

Sedan inte sagt att det aldrig är fel att omhänderta barn, tyvärr är det ibland absolut nödvändigt. Men i den utsträckning som görs i dag i Sverige - aldrig. Ni splittrar familjer och gör det med ett självbelåtet leende. Svin.

Och nej, jag har INTE fått barn omhändertagna. Har aldrig haft med soc att göra. Men vet tillräckligt om era metoder för att veta att ni oftast gör FEL.

Förresten har du fel. Självklart har de möjlighet att studera effekterna av omhändertagandet! De ska ju, i alla fall på papperet (händer inte i alla kommuner) följa upp alla placeringar var tredje månad. Då kan de verkligen gotta sig åt skiten de till.

Aha. Det är väl därför familjehemsplacerade barn klarar sig sämre i skolan, oftare hamnar i fängelse och får en allmänt sämre vuxentid - för att de har det så bra i familjehemmen.

Men du! Om nu barn får det så mycket bättre i familjehem borde kanske du frivilligt lämna bort dina egna barn. Så att de får en fin tid där "fungerar adekvat". Om du nu tycker det är så bra borde föregå med gott exempel.

Inte sant. De klarar sig sämre för att de slits upp från sin biologiska föräldrar. De barn som får vara kvar hos "dåliga" biologiska föräldrar klarar sig bättre än de som hamnar i fosterfamilj. Förklara det!

Vårt fall är mer ologiskt.

 

Är det ens lagligt att läkare kan ge "misstanke" om diagnos där denne inte ens vet vem mamma är, träffat henne eller ens pratat?

Är det rätt att socialtjänsten håller sammanträden med läkare som är emot oss och samtidigt anser att min bror inte ska ha rätten att få livsåtgärder för sin hjärnskada som inte ens vi i familj får ta del av?

Är det rätt att storma en familj klockan 22:00 en Fredagsnatt utan underlag med tre beväpnade poliser och bära ut barn mellan 4 - 11 år gamla direkt ur sängarna när man sover 

Vart finns logiken att LVU upphörde på 3 av oss barn medans 1 barn fortfarande hålls under LVU 

Är det ens hälsosamt att rycka ett 10 timmar gammalt barn från mammas bröst där 3 socialtanter stormar BB medans en läkare står och hånflinar vid dörröppningen och som inte ens jobbar på avdelningen? 

 

Socialen ansåg att det bara fanns risk för 2 av 5 barn.

Vi 3 barn som fick återkomma hem har fått växa upp utan anmärkning någonstans men det skapade dock trauman för oss psykologiskt som sedan social vände mot oss istället. 

Här sitter vi 3 barn idag dock med tack vare mamma och pappa och har egna boenden, arbeten, utbildning och välmående

Medans mina 2 syskon som togs under LVU vård där en dog under samhällets vård och blev sjukare i sitt vårdhem och den yngsta diagnostiserades med grov ADHD i fosterhem, misskötte hela skolan, inte har utbildning, springer runt och super sig redlös och är otroligt omogen för sin ålder.

Inte heller gjordes uppföljningar enligt lag var 6:e månad och inte heller etablerade socialen sig till att ha stödjande och möten för att återförena oss då socialen ansåg att det kunde vara skadligt för hans ADHD och inte heller gick man enligt lagen om att placeras hos nära anhörig d.v.s släkten så med andra ord dömdes alla mina 13 mostrar och morbrödrar ut som ej lämpliga.

 

Samtidigt så finns inget till ställt på min familj och inte på mamma som pekades ut heller. Det enda som finns av de som aldrig träffat henne under processen som är anlitade av socialnämnden är att det bara skrivs att hon är misstänkt för att vara misstänkt... Hur är man misstänkt för att vara misstänkt är min fråga 

 

 

 

 

C och D har heller aldrig träffat eller utrett mamma och heller aldrig ens hört hennes röst.

Papperna jag har hemma så ser jag vilka socialen plockade ut ur det medicinska och utelämnade det viktigaste som styrkte immunbristsjukdom m.m redan som bebis.

Hade turen att få ut över tusen pappersjournaler om min avlidna bror detta året plus obduktion.

Hade någon annan läst dom hade dom tappat hakan för i många anteckningar pumpade dom i han mediciner på prov utan familjens vetskap

Ja, det ska finnas en barnsekreterare. Men de ursprungliga handläggarna har fortsatt kontakt med föräldrarna. Dessutom är handläggarna läskunniga och allt dokumenteras, såvida det inte är något som är till föräldrarnas fördel och/eller fosterfamiljens nackdel så klart -sådant har en tendens att "försvinna".

Det gamla vanliga, värdelösa och i realiteten felaktiga "utredarna fattar inte beslutet om omhändertagande, de är heeeelt oskyldiga"-argumentet...
Utredarna är de som genomför utredningar och ofta ljuger, överdriver och utelämnar vissa saker för att få mer tyngd åt sina argument. Det är de som plågar biologiska föräldrar i månader, tvingar iväg dem på "utredningshem" o.s.v. Det är de som knäcker biologiska föräldrar psykiskt. Det är de som rekommenderar omhändertaganden. 

För att dra till med en; måhända drastisk, liknelse:
Ponera att jag är skitförbannad på en person, vi kan kalla honom Arvid. Jag vill lära Arvid en läxa, men är lite för klen och feg för att göra det själv så jag ber min biffige bror Bertil göra det. Jag ger Bertil en lista med instruktioner om hur han ska göra. Han fullföljer uppdraget, men klantar sig och åker fast. Polisen hittar min lista, och jag blir också haffad. Men jag klådde ju inte upp Arvid, jag sade bara åt Bertil att göra det. Således borde väl jag vara helt oskyldig?

 Hur förklarar du att de som omhändertogs som spädbarn, och alltså inte varit i biologiska föräldrarnas vård alls eller kanske bara en kort tid, klarar sig sämre än barn som inte placerats?

Jag har hört nu vuxna säga att "Visst, det var inte bra hos mamma och pappa, men jag hade hellre bott med dem än i fosterhem." Många fosterhem är mycket värre än "biohemmen", men det bryr sig soc inte om.

Du kanske inte litar på vad en random människa på nätet säger, men kanske kan du lita på vad Kunskapsguiden säger?

"Barn och unga som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Trots att placerade barn och unga har samma rätt till skola, utbildning, sjukvård och tandvård som övriga barn, får de inte tillgång till dessa instanser i samma utsträckning. Därför har dessa barn och unga sämre hälsa och sämre förutsättningar att komma ut i arbetslivet när de blir vuxna. Att genomföra skolgången upp till och med gymnasium är idag oftast en förutsättning för att komma in på arbetsmarknaden."

Källa: www.kunskapsguiden.se/barn-och-unga /Teman/yrkesintro-hvb-barn/Sidor/Skolgang-och-hals a.aspx

Eller vad sägs om vad en tidigare chef för Socialstyrelsen, Lars-Erik Holm, säger?

"De omhändertagna barnen mår sämre än andra i samma ålder i Sverige. Oftare än andra barn kan de till exempel skära sig själva eller skada sig på andra sätt. De äter också oftare än andra mediciner för att de känner sig så ledsna inuti, och tar sömnmedel för att komma till ro. De omhändertagna barnen dör också oftare i unga år, än andra i samma ålder. Det visar socialstyrelsens undersökning."

Källa: sverigesradio.se/sida/artikel.aspx? programid=493&artikel=5465828

Det finns även ett flertal barnläkare och -psykologer, advokater, nämndemän samt till och med socionomer som jobbar med familjevård som säger samma sak: Placerade barn mår ofta sämre än andra barn och klarar sig ofta sämre som vuxna. Att lägga skulden på de biologiska föräldrarna, som i praktiken är de enda i sammanhanget (förutom barnen såklart) är oskyldiga är inte bara felaktigt och absurt, utan även ett hån mot dem.

Observera att jag nu talar om de fall där det rör sig om felaktiga omhändertaganden!

Behöver du bevis på att barn som omhändertas som bebisar också mår sämre för att fatta att omhändertagna barn mår dåligt? Då får du nog leta själv.

Jaha ja, nu tar du upp barn på barnhem för att bevisa din poäng. Synd bara att du snarare bevisar min.