språk

Två reflektioner och tyvärr tråkiga nyheter:

Det är i princip omöjligt att flytta till USA, om man inte har nära släkt som är amerikanska medborgare, eller om du inte har ett arbete som är specialiserat och som behövs i USA (tänk forskare, läkare, specialinriktningar på sjuksköterska osv, inte frisör, tatuerare, barnskötare). Ickemedborgare är inte speciellt välkomna att flytta till USA.

Det andra är att tvåspråkighet rekommenderas endast om man själv har språket som modersmål. Ena föräldern lär ena språket till barnet, andra föräldern lär andra språket. Man talar sitt språk uteslutande med barnet och barnet får då en naturlig känsla för att språken är olika. Om du själv pratar svenska och engelska med ditt barn riskerar du att lära ut ett blandspråk, det blir varken eller och båda språken blir svaga hos barnet. Om du vill ge ditt barn möjlighet att bli riktigt duktig på engelska, lär det först riktigt bra svenska och fortsätt senare med engelskan, tillsammans med lärare.

Språket som inte talas i landet där du bor är skitsvårt att lära ut till sitt barn. Jag talar alltså inte svenska med mitt barn (det gör pappan och alla andra eftersom vi bor i Sverige). Efter fyra år talar barnet enstaka ord på mitt modersmål men förstår det jag säger. Det kräver koncentration och viljestyrka att inte tala svenska, dag ut och dag in. Med åren kommer han att tala mitt språk också, men jag kan inte blanda in svenska förrän om flera år.