Vattenavgång v.18
Tack så mycket alla ni som skriver. Jag blir helt tårögd av alla fina ord. Jag är så tacksam över att ni har följt mig och stöttat mig på min jobbiga långa resa. Jag hade aldrig varit så stark utan er <3
Hon är så fin och stark. Fick höra igår att vi nog får åka hem om en vecka till våran neonatal.
hon har fortfarande bara cpap, fick sola lite igår men värdena var inte dåliga utan de låg precis på gränsen.
Känner nu hur alla mina känslor kommer ut som jag tidigare har hållt inom mig. Jag är så arg och ledsen på de som inte har stått vid min sida eller stöttat mig. De ska inte tro att de kan komma nu och vara glada för bebisen. Känns så falskt. Tårarna bara rinner hela tiden. Jag gråter även av lättnad och lycka. Jag har fått se hennes fina ögon och höra henne skrika. Det är en helt obeskrivlig känsla.
Men det är JAG som har kämpat för hennes liv. Det är tack vare mig hon lever och det borde de visa mig. Lite uppskattning och några ursäkter skulle vara toppen.
Om inte annat så lever min flicka och jag är såååå glad för det och mina andra tre fina flickor.
Mors dag idag och min mamma fixade ett fint halsband från tjejerna. "Best mom" stod det!
Så glad även för min pappa som funnits och stöttat mig i det här och alltid sagt att glöm inte att vila, drick mycket vatten osv. Alltid frågat om jag behöver nåt osv. <3
Jag visar gärna bilder på lilltjejen. Hur gör jag det?