Någon som har minimal kontakt med sitt ex?

Hot och trakasserier ska du förstås anmäla.

Jag är först och främst rädd för att polisen ska tycka att jag är töntig. Sen är jag rädd för att det bara ska bli värre om jag gör något sånt. Trakasserierna och hoten är ganska lindriga i jämförelse med hur andra har det. Hoten är ofta i den formen "Vi ska prata på onsdag...". Och det är ju aldrig så att jag blir slagen, men utskälld för både det ena och det andra. 

Mitt ex och hans sambo både skriver och säger saker om att jag inte är bra för barnen av olika anledningar. Vill inte skriva vad med risk för att bli igenkänd. Men jag är ingen bra förälder enligt dem. Jag gör allt fel. Om något är fel hos dem så är ansvaret indirekt mitt eftersom jag inte är bra för barnen typ.

Det låter kanske överdrivet men jag mår så himla dåligt av allt detta. Vill inte ha någon kontakt alls. Så fort vi har minsta lilla kontakt så skriver han ALLTID något ont om mig eller något han påstår att jag gör mot barnen.

Enklast är väl att välja en form av kontakt, förslagsvis mejl. Den som lämnar barnen skriver kort om hur veckan har varit, om något särskilt har hänt och om det är något som ska tänkas på/kommas ihåg inför nästa vecka. Basta. Det är all kontakt ni har, såvida det inte händer något akut.

Hur gör ni överlämningarna nu? Om det intw är via förskolan så börja med det, så slipper ni ses.

Alternativt, om det är riktigt illa, så får ju all kommunikation ske genom en tredje part. Problemet blir att hitta någon ni båda litar på.

Om du inte väljer att polisanmäla så får du skylla dig själv lite....

Sätt ned foten och visa att han inte kan kliva på dig och behandla dig som skit!

Anmäl anmäl och åter anmäl, spara alla mail. Har och är med om samma sak och det är framför allt hans sambo som hotar, kränker och mobbar.

Har anmält flera ggr visst polisen lägger ner pga tidsbrist men tillslut så borde dom fatta att dom ska göra något åt det.

Du kan även ta hjälp av kvinnofridslinjen för att få stöd det gjorde jag för jag trodde det var fel på mej men dom fick mej att förstå att det inte var mej det var fel på.

I ditt läge skulle jag göra följande. Som egentligen handlar om att sätta gränser. Börja med att sakligt och skriftligt förklara för dem hur du önskar att er kontakt ska se ut. Du kan skriva att du exempelvis undanber dig negativ kritik och endast vill ha konstruktiv kritik. De kommer förmodligen inte att respektera det. Då ser du till att skära deras kontaktvägar till dig. Ber de maila dig istället och byter telefonnummer i värsta fall. Och har byten på förskolan. Sedan läser du bara när du känner att du orkar. Kanske du tar allt på en gång en gång i veckan. Om de inte respekterar dina önskemål så polisanmäler du allting som känns obekvämt. Det är en markering om att dina gränser överträds.

Du kan skära ner på kontakten till noll om du vill. Byt till nytt olistat telefonnummer. Ha byten på förskolan eller med hjälp av tredjepart. Du kan ju skicka vem som helst att hämta eller lämna barnen. Ni kan i princip ha all kommunikation med hjälp av trrdjepart också. Om du har råd kan du be dem ta allt genom din advokat.

Det skulle inte jag vara rädd för. Det ingår inte i deras arbete att göra den sortens irrelevanta värderingar. Anmäl dem för trakasserier och förtal. Anmäl dem till sociala myndigheter också.