Min man vill inte följa med på begravningen
Anonym (123) skrev 2017-03-20 12:03:44 följande:
Jag förstår att du är ledsen och upprörd men det är direkt otrevligt att vara så spydig i dina svar när en bara kommer med funderingar.
Inlägg från: Anonym (Ledsen)
|
-
Fast jag hade ju vetat om min man var flygrädd.
-
Jovisst, men inte per person. Det blir dyrare för honom ja, men å andra sidan kostar det inte honom något när han ska gå på begravning av någon som står honom nära eller ska fira någon i familjen som fyller år, medan jag får betala dyra resor när jag blir bjuden till någon av mina vänner eller ska fira en familjemedlem som fyller år. Ja, han förlorar mer i inkomst, å andra sidan, eftersom han har 10 000:- mer lön än mig men till skillnad från mig inga studieskulder eftersom han inte pluggat på universitet har han haft möjlighet att spara mer för att täcka denna typ av händelser.Anonym (Hepp) skrev 2017-03-20 13:21:07 följande:Hur räknar du? Det blir dubbelt så dyrt för att båda ska resa plus att han förlorar mer än dig på att vara frånvarande från jobbet.
Om det verkligen var kostnader eller att han inte kan få ledigt är det en annan sak, men han säger nej för att han inte vill och inte tycker att det är viktigt. -
Han vill inte att vi har gemensam ekonomi och vi har även äktenskapsförord på hans initiativ. Detta beror en stor del på att han blev blåst av sitt ex.Stårschan skrev 2017-03-20 15:21:53 följande:Men varför har ni inte gemensam ekonomi när ni är gifta? Jag tycker precis som Kjell att det är mycket som tyder på att ni inte riktigt har tagit till er hela 'lust och nöd'-tänket. Är det verkligen tänkt att ni ska leva med olika levnadsstandard för att ni råkar tjänta olika mycket?
-
Tydligen inte. Jag ska prata med honom igen så att jag är säker på att han förstår hur jag känner det.Kjell2 skrev 2017-03-20 15:31:16 följande:Är det inte vikitgt att vara ett stöd till sin fru i en situation som är jobbig för henne? Vill han inte det?
-
Precis så känner jag, men det är väldigt svårt för min man att förstå detta. Han vill inte vara nere några veckor på sommaren och när mina föräldrar kom och stannade några nätter i julas tyckte han att det också var besvärligt. Vi spenderade ju inte flera heldagar med hans föräldrar så han tyckte att det var orättvist.10oktober skrev 2017-03-20 15:37:22 följande:
För mig var det självklart att vara med på min mans mormors begravning, trots att hon hade långt gången alzheimer och aldrig visste vem jag var (vi hade alltså ingen relation). Men jag var där för min mans skull och kunde dessutom ordna praktiska saker såsom ta kort på kistan när familjen ville fokusera på stunden.
Har man valt att flytta långt ifrån den enas familj så får man ta ett par flygresor om året för att fira högtider. Jag har flyttat till min mans hemstad och träffar därför mina morföräldrar enbart en-två gånger per år. Det är en uppoffring jag har gjort för honom så då får han vackert avsätta några semesterdagar för att följa med mig dit. Så nä, jag hade blivit väldigt ledsen om min man vägrade något viktigt för mig pga "det är inte kul".
-
Men skillnaden är att ni är överens.sextiotalist skrev 2017-03-21 08:51:57 följande:Begravningarna på min sida har ofta varit som en släktträff, självklart har man kommit för att ta farväl, men det har ändå blivit (som i gamla tider) ett tillfälle där man kunnat mingla och träffa släkt som man inte träffar så ofta.
Begravningarna på min sida är inte som släktträffar och i det här fallet kommer det troligtvis inte heller att bli något kaffe efteråt. Min pappa och hans syskon vill ha det litet och enkelt. -
Nej, han följer inte med. Jag är så besviken.Kjell2 skrev 2017-03-21 09:15:32 följande:Hur gick diskussionen med din man? Kommer han stötta dig?
-
HAN var inte på sina fastrars begravning. Inte jag heller eftersom vi inte hade träffats då och han fortfarande var ihop med sitt ex.pallazathena skrev 2017-03-21 09:17:54 följande:
Att farmor skulle vara närmre släkt än faster tycker jag är väldigt godtyckligt. Om du inte varit på hans faster/mosters begravning så är det i min värld jämförbart med farmor/mormor.
Tycker för övrigt det är anmärkningsvärt utåldrigt att resonera om den skam man får utstå när ens make inte följer med på en begravning. Du är väl inte livegen och omyndig? Sedan är det en helt annat sak att önska att han var med för att få stöd i något som är smärtsamt. Där handlar det väl lite om att ni får snacka om det och era behov. Och i den diskussionen, kanske inte avfärda hans släktingar som mindre viktiga.
-
Det är pinsamt att behöva erkänna för släkten att jag har en man som inte bryr sig om att stötta mig i en svår stund.pallazathena skrev 2017-03-21 09:17:54 följande:
Att farmor skulle vara närmre släkt än faster tycker jag är väldigt godtyckligt. Om du inte varit på hans faster/mosters begravning så är det i min värld jämförbart med farmor/mormor.
Tycker för övrigt det är anmärkningsvärt utåldrigt att resonera om den skam man får utstå när ens make inte följer med på en begravning. Du är väl inte livegen och omyndig? Sedan är det en helt annat sak att önska att han var med för att få stöd i något som är smärtsamt. Där handlar det väl lite om att ni får snacka om det och era behov. Och i den diskussionen, kanske inte avfärda hans släktingar som mindre viktiga.
-
Han har inte svårt att visa svaghet vad jag märkt. Han gråter ofta när vi kollar film och det är något man kan bli rörd över.Anonym (Iris) skrev 2017-03-21 10:22:02 följande:Jag förstår det, det hade jag också tyckt. Men det är ett större problem att han faktiskt inte stöttar dig när du behöver det.
Eller är det så att han tycker det är skitjobbigt med begravningar ? Är han en sån man som har svårt att erkänna en svaghet så kanske han inte berättar det för dig utan hellre låter dig tro att han är självisk. -
Jag frågade om han förstod att jag var besviken över att han inte ville följa med. Det förstod han. Längre än så kommer vi inte. Han är som en mussla när han sätter den sidan till.
-
Tja, han vill inte ha barn heller, så bilda familj blir det inte tal om. Han har varit ett stort stöd för mig vid andra tillfällen (när en nära släkting fick cancer exempelvis och när jag själv varit svårt sjuk).Kjell2 skrev 2017-03-22 08:50:21 följande:Vi något läge blir det dags att överväga vem du vill leva och bilda familj med. Att leva i lust är oftast lätt men att finnas för varandra i nöd är den riktiga testen,
-
Jo, det har han. Han har varit ett enormt stöd vid andra tillfällen.Ramborg skrev 2017-03-22 11:17:36 följande:Det är bara du som vet om det räcker.
För mig hade det inte varit tillräckligt. Jag vill ha en man som jag inte behöver skämmas för inför min familj.
Men han kanske har andra sidor som uppväger. -
Jag kommer givetvis att gå med mina föräldrar och mina syskon.Anonym (Lea) skrev 2017-03-22 13:35:05 följande:Det måste väl finnas nån du känner på begravningen som du kan gå med? Det är svårt att få med nån mot deras vilja. Det finns inget att skämmas för om du går ensam. Kanske kommer dina släktingar inte att döma er alls?
-
Jag vet faktiskt inte ens om han nånsin varit på någon. Kanske vore det bra att gå på en där man inte har känslor för den döde innan man måste gå på exempelvis sina egna föräldrars begravning. Så att man inte är helt ovan och istället kan ägna all kraft åt att bearbeta sin sorg. Bara en tanke.Kjell2 skrev 2017-03-22 14:11:36 följande:Har han varit stort stöd vid andra tillfällen så kanske det är så att han har något väldigt stort motstånd mot begravningar och tycker det är skitjobbigt.
-
Min farmor hade nog önskat mig en snäll man som kunde vara ett stöd i min sorg.Bestemor skrev 2017-03-26 20:53:07 följande:Hur menar du nu?
Skulle han gå på din farmors begravning som något slags studiebesök?
Skulle din farmor velat att det kom folk på hennes begravning som blivit tvingade att följa med. Nu vet ju din farmor inte det.
Fast, om du älskade din farmor, så tänk på vad hon hade önskat och inte vad du vill, det är trots allt hennes begravning.
Nu kommer han inte med. Han tycker inte att det är roligt och han tycker att det är en onödig kostnad. Veckan efter begravningen kommer han att vara kompledig eftersom flexen annars "brinner inne". Förra året köpte han vars en bil till sina barn. Hur många har råd med det? Så en flygbiljett hade han kunnat kosta på sig, särskilt med tanke på att han har en massa bonuspoäng på SAS.
Tack och lov är han väldigt rar och omtänksam i vanliga fall. Det gör också att jag hade förväntat mig något annat. Jag trodde att han tyckte att det var självklart att följa med.