Oaktsamma barn
Får de någon uppmärksamhet av sin pappa då?
Jag vet inte hur gamla dina bonusar är, men när jag var i 6-årsåldern var min pappa och bonusmamma i samma situation med mig. Jag och min bonusmamma hade och har inga problam så, min bonusmamma hade nog kunnat skriva precis samma sak om oss som du gör om dina bonusar, men då, runt 6-7 kände jag mig otroligt övergiven av min pappa. Det var bara min bonusmamma som, ja allt. Som skällde när jag gjorde något dumt, som busade när vi var på humör, som tröstade och nattade. Jag gjorde massor av dumheter mot mitt lillasyskon, som alltså är mitt halvsyskon, och min bonusmamma reagerade, men aldrig pappa. Det kändes som att han hade glömt bort mig sedan bebisen kom.
Det var först när pappa började engagera sig igen, både på det positiva och det negativa, som det släppte.
Det behöver ju inte alls vara det för er, men det var en tanke som slog mig när jag läste det du skrivit, särskilt sista stycket.