• Phalaenopsis

    Känns inte som en familj.. är så svårt att vara bonusfamilj...

    Anonym (Bonusmamman) skrev 2017-02-10 13:31:45 följande:
    Jo men sambon tycker bara att man går dit när man har RIKTIGA problem.
    Du menar: Han vill gå dit när han har det besvärligt, inte när hans egna problem går ut över dig. Egoist!
  • Phalaenopsis
    Anonym (Bonuspappa..?) skrev 2017-02-10 14:46:17 följande:

    Det faktum att din man använder dig som en bricka för att vinna poäng hos sina egna barn är oroande. Det låter som att han prioriterar att de känner sig viktiga för honom över att er familj ska fungera och må bra. Det låter som att han inte hyser särskilt stor respekt för dig. Jag tror att du behöver ställa dig själv frågan om du står ut med att vara så lågt prioriterad av honom.


    TS kanske t.o.m. skulle uttala just detta. (Han har just bett dig att flytta från soffan till förmån för sitt barn.) "Älskling, jag tycker inte om att du försöker plocka poäng hos dina barn genom att försöka hunsa mig." Kan användas i många situationer, t.e.x. : Älskling, jag tycker inte om att du försöker plocka poäng hos dina barn genom att alltid förutsätta att det är *dotterns* fel.

    Man kan också börja göra honom medveten om sitt överdrivet dåliga samvete genom flika in i meningar om att det inte är synd om dem. T. ex: "Jag tycker att vi åker och badar trots att det inte är deras vecka. De har kul hos sin mamma. Det är inte synd om dem."
  • Phalaenopsis
    Anonym (Bonusmamman) skrev 2017-02-10 14:58:57 följande:
    De veckor bonusarna inte är här så åker han oftast och hämtar på fritids och förskola även fast vi jobbar lika tider. Detta gör han inte för att jag bett honom utan för att han vill. Sen om det är av omtanke eller inte det låter jag vara osagt. Och i och med att jag är ensamstående med henne så brukar han följa med på utvecklingssamtal och uppträdanden på skolan med. Jag är inte med på mina bonusars för jag får inte för deras mamma.

    Men det är klart. När hans första barn är här är det dom som prioriteras först och jag vet inte om jag kan klandra honom för det heller. Dom är ju bara här hälften av deras liv.. såklart han vill ge dem allt då. Men inte till vilket pris som helst! Vårt gemensamma är inte ännu så stort att det uppkommit situationer där han behöver ta parti och så är bonusarna mer tillåtande med henne säkert på grund av ålder och för att det är deras syster.

    Ja det är precis så det känns! Som att han ska visa barnen när dom är här att dom är viktigast i världen. Att vi inte når upp till deras nivå. Hur man ens kan välja att se det som en tävling. Jag har sagt att jag vill att han ska respektera mig då säger han bara "men de gör jag ju". Sedan har han sagt att han alltid skulle välja sina barn framför mig. Det var dock innan vi fick gemensamt. Vi har varit ett par i snart 7 år.
    Påpeka, lugnt och konstaterande, varje gång han handlar respektlöst mot dig/de yngre barnen, så att han fattar vad han gör och när han gör det.
    "Älskling, det är respektlöst av dig att...
    ... förvänta dig att jag ska flytta på mig från min plats i soffan bara för att y vill det.
    ... anse att jag är oförskämd när jag säger till y efter att han varit elak mot x.
    ... förutsätta att x och c ska sätta sitt liv på vänt bara för att y och z inte är här.

    Och, som någon påpekade: Är inte skilsmässa en tillräckligt stor sak för att han ska vilja gå i terapi? Ställ den frågan till honom om han nekar till terapi nästa gång.
Svar på tråden Känns inte som en familj.. är så svårt att vara bonusfamilj...